Ja du 2018! Du har verkligen inte gjort det lätt för mig.

Det började bra med motivation att förändra både kost & motionsvanor. Jag har duktigt pallrat mig till både gymmet & ut på promenader.

Men förra lördagen kom influensan hem till oss.

Det började med att Max blev jättedålig, sen jag & resten av familjen. Det har verkligen gjort det svårt att hålla sig till ordentlig mat. Antingen har man inte ätit alls, eller så har kroppen suktat efter pasta & rostad macka, som den alltid av någon anledning gör när jag är sjuk.

Men mina vänner, jag har inte fuskat alls förutom 3 st bananer som letade sig in i mitt ansikte i ett svagt ögonblick. Men det ångrar jag inte en sekund.

Nu är jag tillbaka på jobb, och nya tag. Med nya tag menar jag att träningen som jag var så duktig med får komma igång igen.

Jag har väg & mät dag på lördagar, men eftersom jag har legat som ett kolli i soffan helgen som gått, så blev det inget av det. Denna lördagen är jag åter på gymmet igen och skall ställa mig på vågen. Jag är skitnervös. Jag är så himla rädd för att det inte ska ha hänt ett skit. Första veckan gick jag ner 1,8 kg. Det är ju bara en massa vätska, så det kan man inte räkna enligt vissa, andra veckan gick jag ner 3 hg! 3 sketna hg! Cm kring kroppen hade iofs minskat men allvar?!

3 hg.

Man är så mån om att framstegen skall synas på vågen. Men det kan inte hjälps.

Så nu håller vi tummarna på lördag!



Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag har googlat runt på en massa sidor för att hitta information om ketos.

Förenkling, du vill ha dom!

Dom gör så att du tappar fett, för att kroppen omvandlar dina volanger till bränsle. Det händer inte i lika stor grad när du äter kolhydrater, för då använder kroppen dom som bränsle. Typ så...

Alltså, om du struntar i Alla kolhydrater så sätter du kroppen i Ketos, och du blir en fettförbrännande maskin, andras ord, inte mina. Jag har inte kommit så långt än så att jag kan intyga detta. Men jag är i ketos nu, så det skall bli väldigt spännande & se hur resultatet blir.

För att absolut veta om man är i ketos, så finns det stickor på apoteket man kan köpa, som man ska kissa på. Helst direkt på morgonen.

Jag har bara gjort det en gång mitt på dan, när jag köpt dom. Och då såg jag att min kropp producerar ketoner. Yes!

Man skall dock inte hålla på att testa hela tiden tydligen, för kiss-stickorna är väl inte helt 100 om du hamnat i ketos och varit där ett tag, för då bildas ett annat ämne som jag inte vet namnet på som ger missvisande resultat.

Alla dessa jävla ämnen hit o dit.

Men det har jag iallafall läst om, och det låter ju för bra för att vara sant.

Då skall alltså kroppens dagliga intag bestå av 0,5 gram protein/kg du väger, 75-80% av det du äter skall komma från fett & resten från kolhydrater som kommer från kött, ost, grönsaker & sånt då kan jag tänka.

80%fett om dagen, för att gå ner i vikt. Viktväktaren i mig fattar inte detta resonemang, men det ger sig.

För övrigt så kan jag meddela att jag ALDRIG mått så bra som jag mår nu, jag är pigg, min mage funkar helt jävla 100! Jag är glad & mätt för det mesta. Det bästa av allt är att jag har inga cravings. Ostbågar är inget som lockar för 5 öre! Och jag inte bara åt ostbågar, jag missbrukade dom.

"missbruk"= När man gömmer för barnen för att få ha det själv.

Ett tips dock om man nu blir så satans sugen,

Rosta hasselnötter, 1 påse.(dom är ju inte dom nötter man rekommenderar mest på lchf, men lite kan man äta. Dom ligger mittemellan kan man sä)

Mixa dom till en smulig massa. Då blandade jag i 2 msk Proteinella ( En proteinberikad Nutella, helt utan tillsatt socker & gjort på nyttiga oljor)

Detta blir så gott så du fattar inte!

Puss!


Likes

Comments


Jag bytte blogg, den andra sega som fan....

Ja man kan kalla det vad man vill, huvudsaken är väl ändå att man kämpar & har för avsikt att lyckas.

Många dissar nyårslöfte, jag tycker det är en bra tid att ta tag i saker. Ny start, nya möjligheter.

Jag har käkat strikt LCHF i en vecka. Än så länge så har jag inte stött på några bekymmer.

Första veckan har jag gått ner 1,8 kg. Jag har även mätt min kropp, men det har inte visat något alls på måttbandet.

Jag är nybörjare & tänkte dela med mig av recept & tips som jag tycker funkar.

Idag har vi käkat pizza, detta receptet använde jag och det räcker till 2 pers.

Pizzan:

1 dl mandelmjöl

1 dl kokosmjöl

1 krm bakpulver

1/2 tsk salt

2 1/2 msk fiberhusk

2 dl vatten

Detta blandas ihop till en deg, kavlas ut på bakplåtspapper(jag kavla mellan 2 bakplåtspapper så klibbar det mindre)

Baka av i 200 grader tills den fått färg.

Ta ut och vänd upp på ett galler.

Fyllningen jag hade:

Krossade tomater med basilika, lite flingsalt, bacon, salami, spenat, grönkål, lök, coctailtomater & massor med riven ost.

Jag klarar mig utan "riktig" pizza helt klart!



Likes

Comments

Jag börjar med att säga att detta med att skriva en ”novell” är något helt nytt för mig. Det är mycket som ska bli nytt detta året. Jag har bestämt mig.

Du väljer själv om du orkar läsa detta.

Jag har funderat ett tag nu. Jag har under hösten gjort några halvhjärtade försök bli av med volangerna som jag kallar dom.

Då har jag gjort smoothie till frukost med banan, jag har missbrukat ägg till det står mig upp i halsen. Jag har dragit ner på kohydraterna, dom snabba. Bröd, ris, pasta, vitt bröd. Jag har druckit måltidsersättning som smakar hästfoder. Jag har hållit mig ifrån godis & läsk i veckodagarna osv.

Det kändes som det gav lite resultat, men ändå inte så mycket som jag hoppats. Som sagt så var försöket bara halvhjärtat. Jag har ändå druckit öl på helgen & ätit potatisgratänger, pommes, ris & dylikt till köttet.

Med den ursäkten att jag haft alldeles för mycket på min ”tallrik” så att säga de senaste åren.

Men jag har inte det längre.

Jag har ett jobb som inte kräver hälften så mycket negativitet som jag haft innan. Så nu sätter jag ner min fot.

Tankar och önskan om en finare figur har vi nog alla till och från.

Jag har som sagt tänkt mycket på det på sista tiden & bestämt mig för att om detta skall fungera denna gång så måste jag först välja vilket sätt i denna jävla djungeln av dieter som alla jävla experter förespråkar hit & dit, som skall testas.

Alltså på riktigt! Jag har spenderat den senaste tiden med att googla på olika former av viktminskning.

Det är verkligen inte lätt om man inte har någon kunskap sedan innan, eller kunskap om mat.

Nu har jag ju lyxen med att kunna lite om mat eftersom jag jobbat som kock hela mitt yrkesverksamma liv. Men det är ändå inte lätt. Allting är ju så jävla individuellt & fettsyror & proteiner hit & dit.

Nu vill jag bara tillägga att jag gått på dieter till och från sedan jag blev mamma för första gången när jag var 20 år.

Alltså i 20 år har jag velat ändra på min kropp. Även om det funnits de tillfällen då jag skiter i vilket. Jag skall leva gott, dricka bira & äta ostbågar tills det sprutar ut ur öronen.

Men,,, Alltid, alltid när sommaren kommer och det är dags att klä av sig dom tjocka tröjorna, kanske klämma in tuttarna i en bikini bh så tänker jag: VA FAAN!

Det blev inget beach 20.. (vad det nu är för år) i år heller.

Nu vill jag vara riktigt klar med att jag skiter fett i vad alla andra tycker, eller nä inte helt egentligen. Klart man hellre vill att folk skall titta på en för att man är snygg & inte för att man ser ut som en strandad val på beachen.

Men att vara smal och snygg har ju i första hand att göra med min egen självkänsla. Bara för att jag vill vara smal och snygg, så betyder ju inte det att jag bryr mig om vad alla andra gör med sina kroppar.

Alla gör som dom vill. Men inne i denna 20 kg alldeles för stora kropp så bor en snygg brud, jag är redo att plocka fram henne nu!

Varför har jag då börjat fundera på detta?,

när jag innan inte brytt mig sådär hemskt mycket. Jag har till och med gjort narr av folk som hänger på gymmet & gör sina jävla matlådor osv.

Men låt oss vara helt ärliga nu! Det är ju bara avundsjuka. Kanske inte för att du eller jag vill leva så alla gånger, men man vill ha motivationen och många gånger vill man se ut så också. Så är det.

Är det åldern? Jag vet inte. Men jag vill inte vara en 40-årig fet tant! Det är inte jag. Jag har för högt blodtryck och har käkat blodtryckssänkande medicin i snart 2 år. Jag har alltid mer eller mindre haft problem med magen.

Jag vill vara snygg, och med det menar jag. Snygg som jag trivs med.

Inte snygg: trycker in mig i ett par svintaighta brallor & måste ha en tunika utanpå för att fetmagen hänger utanför.

Eller köper den där klänningen, för den fanns ju i min storlek. Jag känner mig fin ända tills nån jävel plockar fram mobilen och skall fota hela jävla kvällen & lägga ut på facebook.

Jag vill va snygg även på dom bilderna som jag inte är beredd på, inte bara på dom där man måste hålla upp hakorna, dra in magen, och se till så gäddhängs-armarna hamnar utanför focus. Osv…

Jag vill köpa kläder som jag vill ha utan att behöva tänka på att det kanske blir obekvämt för att byxorna skär in i fetmagen eller nä, inte linne. Då ser armarna ut som trädstockar, usch inte den modellen. Då ser man ut som en jävla bakelse.

Alla har egna anledningar. Detta är mina.

Så!

Efter en massa googlande så har jag valt LCHF.

Det verkar lättast för mig. Jag har efter alla år av dietande hit och dit krav på hur min viktnedgång skall gå till.

Det viktigaste av allt är att jag aldrig vill gå hungrig!

Näst på listan kommer allt man ska ha koll på. När jag bestämmer mig för något så går jag oftast all in.

Och hålla på att väga maten, räkna kalorier osv är bara kul i ett par veckor. Så det vill jag också slippa.

Nummer 3 är att jag vill bli av med sötsug. Det har jag erfarenhet av från tex viktväktarna att det också bara funkar ett par veckor, för dom har sitt jävla viktväktargodis och bars som man ”unnar” sig tills alla pointsen helt plötslig tog slut. Och man ligger på kvällen och inte kan somna för det knorrar i magen.

Jag vill heller inte gå på nån diet där man skall hålla på att äta 5 mål om dagen, det tröttnar man också på. Då skall hela livet kretsa kring när man skall äta nästa gång. För jobbigt!

Nej det ska vara ”enkelt”, vara mättande, hela livet skall inte stanna upp för att jag vill komma i smalbyxorna igen.

Det är ingen hjärkirurgi, och faktum är att sötsuget har redan efter en vecka avtagit nästan helt. Och jag har verkligen missbrukat choklad hela december månad och när jag tröttnat på det söta så har ostbågarna åkt fram.

Något jag reagerat över är att det går åt så himla mycket snacks. Jag klämmer lätt en hel påse ostbågar själv, så jag blev ju överlycklig när jag såg att det finns såna kingsize-påsar på maxi.

Nä, nu räcker det.

Detta är ju inget man beslutar från en dag till en annan, bara att skriva detta är väl ett sätt för mig att motivera mig själv.

Året har börjat med att ett årskort på gymmet nu ligger i mobilfodralet och stirrar på mig så fort jag plockar upp telefonen.

Detta är början på en förhoppningsvis mycket tillfredställande resa. Nu är jag sjukt motiverad i alla fall.

En sak till som jag gjort annorlunda denna gången är att jag inte lägger för stor press på mig själv. Det hänger väl ihop med att livet inte får stanna upp för att jag skall banta. Men jag har gett mig fan på att jag ska klara det denna gången.

Målet är att träna så mycket som jag har tid och lust med. Träna sånt som jag gillar.

Men framförallt ändra kosten helt!

Det är ju verkligen en omställning för mig, dom rostade mackorna skall helt plötsligt bytas ut.

Lunchen som jag oftast äter en plutteliten portion av på stående fot, som resulterar i vrålhunger bara nån timme senare. Då slänger man in ett Snickers i huvudet på vägen hem från affären. Helt plötsligt skall man äta ordentligt med mat till lunch.

Och ordentligt enligt LCHF är massor av fett o kött, sen kan du runda av med en liten grönsak.

Middagen blir inte jätte annorlunda, plockar bara bort kolhydraterna och ersätter med mer kött och ja… Fett..

Jag är ju van vid att äta MASSOR AV GRÖNSAKER när jag dietar, fullkornsbröd som måste tuggas i en kvart innan man kan svälja möget osv.

Det lär ta en stund att vänja sig vid. Men internet är ju fullt av recept och ideér.

Men nu tar vi en dag i taget,.....

Men mitt tips då till mina tjockiskompisar, nä inte till er som kan möla in vad som helst utan att öka ett gram. Btw, där e nått fel på er.

Jo, första steget är att ställa sig på vågen.

Jag har alltid sagt att jag skiter i vad vågen står på, bara jag trivs. Men det är ju egentligen bara skitsnack.

Låt oss gå tillbaka till att "bara jag trivs".

Skit i att din man tycker du är fin som du är, eller att du säger: skit samma, så viktigt är det väl inte och vara smal eller att dina kompisar säger att du är ju jättefin i dom byxorna, när du känner själv att du ser ut som en ballong.

Är du tjock, så trivs du inte! Inte jag i alla fall. Jag kommer från en familj med storvuxna människor. Jag vet vad som väntar.

Jag ska även mäta min kropp varje vecka, det peppar en otroligt mycket.

Ska man sen dra det ett steg längre.

Är man fet så har man lättare för att bli sjuk. Och det vill man inte, bara att få beskedet om högt blodtryck när man är 38 år är ju helt hål i huvet om du frågar mig. Helt oacceptabelt.

Sen jag fick Max för 8 år sen och gick ner några gravidkilo, så har jag bara ökat i storlek. Var ska det sluta? Vill jag behöva köpa kläder på tjockis avdelningen, eller behöva sålla ut hur många butiker som helst för att dom inte har större än strl 42/44.. Svar nej!

Så nu kör vi!

Likes

Comments