Återhämtningen & vardagen

Hej på er!

Känns som det är tid för en liten uppdatering. Eller vad säger ni?

I fredast for då jag, sambon och dottern iväg till Vasa från morgonen. Jag hade tid klockan 9.00 men dröjde nog till en 10 tiden innan operationen blev av. Tyckte inte att vi behövde vänta sålänge. Talade med en sjuksköterska, tog 2 värkmediciner, bytte om till sjukhuskläder, pussade sambon och dottern & sa hejdå och följde med en sköterska till Operations rummet. Jag hann inte vara nervös innan jag steg in i OP rummet. Väl där, så skulle jag lägga mig ner på OP "sängen" dom lag varsin "påse" på benen, armarna skulle jag ha som Jesus på korset typ, dom började med att lägga dropp, och "klistermärken" lite överallt. Anestesi läkaren kom, jag blev lite flummig av droppet & det sista jag minns efter det var värk i armen av droppet, att dom sa åt anestesi läkaren att jag ammar, och sedan Godnatt Linn sov söta drömmar. 27 minuter tog själva operationen, blödde ingenting. 4 hål i magen. Gallblåsan bort. När jag vaknade skakade jag av smärta och frös. Värmetäcke på och otroligt stark värkmedicin. Jag klarade inte av att vara vaken mer än 5 minuter i gången. När sköterskan skulle gå igenom OP:n med mig fick jag bokstavligen hålla upp ögonen med fingrarna. Jag kunde inte sitta längre än en minut i gången och att gå var nästan omöjligt. Det var så obehagligt. Mot kvällen fick jag åka hem, sov hela vägen från Vasa. Kom hem, somnade. Sov i princip hela tiden. Fick ju inte amma Leia så det blev ju lite panik här hemma för damen. Hon tog ersättningen för en gångsskull jätte bra men det räckte inte till. Hon vaknade klockan 1 på natten och bara grät. Vi tröstade men det gick liksom inte. Efter att ha pumpat ut ca 400-500 ml under kvällen och natten så vågade jag amma henne klockan 3 på natten och jag hade fått klartecken att amma henne då. Skulle säkert ha fått amma tidigare men man är ju lite nojig så jag bestämde mig för att vara helt säker istället. Klockan 3 somnade lillfian och var nöjd.

Vardagen rullar på som vanligt. Jag är tröttare än vanligt, men tog ingen värkmedicin igår eller idag. Känner att jag klarar mig utan. Får inte lyfta något och får inte anstränga mig eller gå ut och promenera nå långt. Det är ju lite svårt med tanke på att jag är ensam hemma med Leia tills klockan 12 då Alex kommer hem, och att sitta inomhus med barnen kan ju bli lite väl tråkigt. Så visst har jag tagit vagnen och gått runt kvarteret, och visst har jag lyft upp Leia då hon vill upp i famnen och annars också. Det kanske har resulterat i att nå stygn har kommit upp, men är försiktig.

Leia sover jätte dåligt om nätterna nu också och jag vet inte alls vad det beror på. Jag skulle helst av allt bara vilja få bort nattamningen nu och känner att efter 2 veckor ska jag ta tag i det. Jag orkar inte mera med dessa nätter då hon ska äta konstant hela natten. Jag sover dåligt av det och säkert hon också.

Under tiden man har varit sämre i skick så har ju huset fått lida också. Så idag tänkte jag faktiskt ta tag i städandet.
Sambon ska fortsätta att laga färdigt hallen ikväll, och det är så skönt att det är på gång. Jag avskyr halvfärdiga projekt! Hallen har sett hemsk ut, så det känns som en stor lättnad att det är på gång.

Nu ska jag ta & börja städa, tänkte passa på att skriva ett inlägg så att ni vet att jag är nog ännu vid liv. :)


Ha en jätte bra Onsdag kära läsare!
& om ni önskar att jag ska skriva om något skilt ämne, kommentera nedanför!

Fick dessutom en kamera igår, så nu är det slut på mobil bilder!

Gillar

Kommentarer