story

Jag vet inte hur många gånger jag trodde jag var gravid under de 6 månader jag blev utsatt, jag vet inte hur mycket jag la på graviditetstest.. Jag gick till umo en gång men där skällde dem på mig för att jag inte haft skyddat, jag sa ju inte hur jag trodde jag var gravid men jag gjorde aldrig ett test där igen iallafall. Jag fick (som tur var) svaret negativt på alla tester jag gjorde, hade inte klarat av en abort. Jag sa aldrig något till honom, jag gömde ett test hos min dåvarande vän för jag ville inte att mamma skulle hitta dem hemma hos oss, jag hade redan gömt kondomerna han tvingade mig att köpa den där helgen i oktober, enda gången han hade haft skydd.

Han har tydligen permission varje vardag fram tills han släpps i februari för han håller på att utbilda sig till något, som tur är så är det inte här i Borås. Jag vet att 2016 så kände jag att jag aldrig skulle komma någonstans i livet, att jag skulle dö 14 år gammal. O är står jag idag 2 år senare, förlovad, blir sambo om cirka 3 veckor, kom in på gymnasiet men ändrade mig och ska gå barnofritid istället så jag kommer vara på ett dagis 3 dagar i veckan och gå i skolan 2 dagar i veckan för att jobba grundämnena för o sedan byta till ett gymnasie som har bf som ämne. Om kanske 2 veckor är jag även klar med ptsdbehandlingen. Jag har kommit en jävla lång bit i mitt liv, och jag är faktiskt stolt över mig själv. Jag klarade nånting jag aldrig trodde jag skulle göra, jag överlevde smärtan och nu har jag gjort om smärtan till power istället. Jag mår bra, jag är lycklig igen. <3 mvh

Gillar

Kommentarer