Det är så nära nu. Så skönt att snart kunna släppa denna pressen. Få sova. Få slappna av. Små saker stressar upp mig. Vågen stod högt idag. Förmodligen för att jag är tjej och inte är hormonellt stabila alltid. Kan oxå bero på att jag slukade en liter vatten innan jag la mig. För att jag druckit dåligt under dagen. Hur som helst så blir jag stressad när jag ska skicka min morgonvikt till min coach. Känns som jag sviker honom när jag inte ger han en bättre vikt varje dag. 2 veckor kvar och jag vill att allt ska flyta på.

Det finns en anledning till att jag inte tävlar i saker. Jag stressar upp mig. Sätter en sån sjuk prestationsångest över mig själv. Alla säger ”du vinner” och även om det är mitt mål. Så förstör det min njutning. Plötsligt får jag känslan av att jag gör detta för alla andra. Och att jag sviker min omgivning om jag inte hela tiden lyckas. Vill inte känna att hela satsningen förstörs om jag inte blir topplacerad. Utan vara stolt oavsett. Och om jag får en bra placering är det bara en bonus. För det är mitt tänk och har varit sedan start.

Min Coach blev inte arg eller besviken över vågen. Men han va tydlig med att vattnet Och saltningen måste fördelas över dagen och inte ösas på med innan läggningen. Det har med laddningen att göra. Han måste veta hur jag svarar när det väl gäller att fylla på med kolhydrater och driver ut vattnet från kroppen. Då får man inte slarva nu! En tydlig påminnelse. För mig som ibland låter diethjärnan ta över vardagen!

Ny dag! Gör om gör rätt!

Det vankas skolavslutning och student. Och jag minns så väl vad förberedelserna inför studenten för 6 år sedan gjorde med mig. Den gjorde att jag började granska min vikt, så jag slutade äta, gick ner till 42kg och diagnostiserades till Anorektiker. Allt för att någon sa att man ville va smal i sin balklänning. Jag va redan smal dessutom? Varför drabbade dem orden då mig?!

När studenten och balen var över så var inte jag en av dem som började jobba. Jag skrevs in på solhems ät-avdelning i ett halvår för behandling. Den perioden i mitt liv, var faktiskt Bland den mest lärorika, men oxå jobbigaste tiden i mitt liv. Fick vänner för livet. Blev otroligt stark psykiskt. Men Längst vägen var det Oxå många tårar och mycket ångest! Jag var tvungen att göra allt som huvudet inte ville. Och jag minns starkt en måltid när vi satt och åt taco, och tårarna droppade ner över chipsen. Men resan jag gjorde! Det var värt allt slit. För jag fick en bas i vad sunt levene är, jag lärde mig hur kroppen fungerar, och hur jag ska hantera ångest. Så mitt tips är att, tror du att du har en ätstörning, är det en bra grej att söka hjälp. NU!

Jag skriver detta inlägg för jag vet att många av mina läsare har matproblematik. Och för att jag fått mycket meddelanden som vill ha kostschema nu för en snabb viktnedgång inför studenten. Men jag förespråkar inga krashdieter. Så jag har sagt nej till alla dem som frågat.

Mina kostscheman är en grund för sunt ätande. Där du får äta vad du vill. Där du kommer gå ner i vikt om du önskar. Om du försöker schemat 7 dagar i veckan. När du sedan har nått ditt mål och inte längre strävar efter att tappa massa. Då ska du kunna fortsätta på schemat, men byta ut vissa måltider. Tex en fika, en påse godis etc. Och på så sätt vara viktstabil. Det kallas långsiktighet!

Känner du att du har ätproblematik eller är anhörig till någon som tappat synen på sunt ätande. Var inte rädd för att höra av er på Mail. Rekommenderar oxå er till att lyssna på detta pod-avsnittet där dem tar upp ämnet och hur man går till väga!

https://podcasts.apple.com/se/podcast/tyngre-dietistpodden/id1219666424?i=1000471911169

Bilder från 2014

Du ska kunna äta allt, med gott samvete! Och träna utan att du känner att det är ett tvång! Då lever du ett hälsosamt och friskt liv!!

En månad kvar till tävling. Folk blir nästan provocerade över hur glad jag är. Såhär in på sluttampen! Märker lixom hur ansikten dör när jag svarar ”Jag mår huur bra som helst” på frågan hur jag mår. Visst är det gott att sitta å fläta i sig burgare, men det är inte så att jorden går under av att skippa det 4 veckor. Jag har hela livet på mig att äta burgare! Varför skulle livet då va ”ovärt” som folk uttrycker sig när jag säger att jag inte ätit burgare på 2 veckor. Efter tävling, om 4 veckor, kan jag ju äta burgare när jag vill... då kan jag tycka att personer som inte klarar en vecka utan godis och donken kaaansle behöver träna upp sin disciplin något! För lika viktigt som det är att unna sig, är det oxå viktigt att vara nöjd även efter en näringsrik måltid på bra råvaror! För det är det jag äter. Näringsrik och bra råvaror så som fisk, fågel, nöt, ägg... ris, potatis, havregryn, frukt och grönt! Råvaror som ska vara grunden i det vi äter! Sedan kan man piffa till vardagen med att äta ute, baka, osv... men din inställning till mat bör inte vara ”donken eller dö” för då kommer du få allvarliga problem med näringsbrist!

Du ska äta allt, med gott samvete! Och träna utan att du känner att det är ett tvång! Då lever du ett hälsosamt och friskt liv!!

Latsdrag, sittande rodd i cable, chins i maskin, rodd med smal skivstång, rotator-rotation, Rodd med rep i cable cross.

+ 20 min cardio