Såå jobbig dag från morgon till kväll. Det är för mycket just nu helt enkelt. Jag säger ja till för mycket saker!

Hinner knappt med saker längre och min kropp bara skriker vila. Var på gymmet i morse för första gången sedan i måndags och mina muskler var helt utmattade. Ni vet känslan när man bara kollar sig omkring och bara känner att man inte orkar någonting. Den känslan hade jag idag. Det var bara att ta på sig sin mask senare under min dag på praktiken och göra jobbet. Kvällens planer blev dessutom ändrade, hade tänkt fly vardagen och sova hos mamma i natt. Men det visade sig att hon vaknade upp och kände sig dålig. Så jag fick åka hem till den vardagen igen.

Kanske låter gnällig, deppig? Men idag rann det över. Haft sån press det senaste att vara alla till lags, träffa alla, hjälpa alla, stå upp för alla. Samtidigt som jag brottas med mig själv och min kropp. Att jag haft mens var tredje dag i en månad utan att veta varför. Jag missade min tid hos Gyn. Och imorgon ska jag ta prover pga att jag känt mig så trött sedan i November. Jag orkar inte med oron över att inte känna mig frisk, vad händer?

Samtidigt ska jag va en bra vän som ställer upp, prestera i skolan, på praktiken, vara en bra flickvän och hålla hemmet rent och städat. Allt blir ett jobb just nu och jag känner att min glädje bytts ut till känslorna av oro, stress och irritation.

Jag tänker mycket på livet, hur jag vill att det ska bli. Men på något sätt hamnar jag alltid i diket, tar andra vägar eller missar mina tillfällen. Men den långa vägen har gett mig kunskap, självkänsla, och lärdomar. Den långa men tuffa vägen hade jag aldrig velat vara utan. Alla misslyckanden, dem har lärt mig vad som är viktigt li livet. Vad jag klarar av, och vad som verkligen är viktigt. Att flytta till stan har varit en prövning, men det gav mig möjligheten att våga studera. Även att drabbas av anorexi har varit en lärdom, hur man lär känna sig själv på riktigt, och kroppens egna värde. Att göra slut och sätta sig själv först. Att utbilda sig till sociala yrken och byta område helt, jämfört med vad man trodde att man skulle bli från början. Det har varit många omvägar längst livets väg.

Men drömmen om ett hus 🏡 på landet, med egna höns 🐣 där man plockar sina egna ägg varje morgon. Med en ladugård där man får plats med egen häst, och lite kaniner. Ett hus där ens barn kan få lära sig att stå, gå och springa. En tomt där en hund får plats att leka. Samt nog med plats med kärlek för min man att går ner på knä. Ett lugn, och en trygghet där jag bara kan få vara jag. Utan grannar, utan regler. Där man vill vara efter jobbet, på helgen och alla andra dagar när man är ledig. Där mina vänner vill vara, där min familj alltid är välkommen. Ett öppet hus, fyllt av kärlek och värme där det alltid finns fikabröd redo i kylen. Det är ett stående drömliv för mig som aldrig kommer att förändras 🦄

Min helg i en VLOGG!

Måndagen startade inte sämre. Gym och en långpromenad med min gudson, hans bror och min bästa vän ❤️ Nu ska jag försöka plugga men lite svårt då dem borrar upp nya balkonger vägg i vägg med vardagsrummet