Header

Den 13 januari skrev jag ett inlägg jag ett inlägg om att Vickie hade varit hos oss kvällen innan. Hon går igenom hästen, ger djupvågsbehandling och sedan parhmalight. Utdrag från inlägget: ''Troligtvis har hon sträckt sig i hagen på något vis då hon var väldigt öm över rygg och rumpa.''

Samtidigt var hon väldigt fin att rida och hoppade fina språng på träningarna. Första tävlingen för året blev inte riktigt som väntat. Trots att vi kom bra på första hindret, som var en oxer, frös hon till i språnget, slog i bakbenen och blev därefter lite osäker vilket ledde till en uteslutning - 115 cm.

En vecka senare åkte jag och mamma ner till Helsingborg för att hoppa en 120. Hon hade varit jättefin under veckan och hoppat precis som vanligt. Redan på framhoppningen började jag känna att hon är annorlunda. När hon får ta i lite extra gör hon ett försök till att bocka i landningen, vilket de flesta hästarna gör när dem tycker det är roligt. Men Mello gör sällan det, så tanken att hon hade ont slog mig snabbt i några sekunder innan jag skakade av mig den igen. När vi sedan började hoppa på oxern frös hon till i sprången igen, även om vi kom bra - precis som under första tävlingen. Väl inne på banan vägrade vi ut oss på hinder nummer 2. Där och då bestämde jag mig för at åka och kolla henne, något stämmer inte.

Väl nere hos vår veterinär i Halmstad bekräftade han mina misstankar. Hon markerade på böjrpovet, höger knä och vänster kotled. Hans ord var att hon troligtvis gått omkull i hagen, gjort illa knäet en aning och konsprimissat så att hon fått en kotledsinflamation. En ytterst liten grad som hon troligtvis (och förhoppningsvis) bara känt av vid hoppning. Då föll allt på plats, Vickie hade ju sagt till mig veckor innan att hon förmodligen gått omkull i hagen, men att hon samtidig fått ont i knäet märkes inte alls. Då förstod jag varför hon försökt bocka med mig efter hinder och varför hon fryst till i sprången. Hon visste att det skulle göra ont när hon landar. Framförallt förstår jag varför hon inte ville hoppa inne på bana, för då vet hon att det är många språng.

Självklart anklagar jag mig själv, trodde först att det var ridrelaterat, att jag ridit fram skadan men veterinären lugnade mig och sa att han detta var en skada som skett av att hon slagit i knäet. Hon är nu behandlad iallafall, men går inte på metacam då det var så lite. Ännu vet jag inte hur länge hon måste vila, om hon inte är bättre vid återbesöket får vi röntga knäet. Ännu känns det som att det bara är en liten skada, men jag vågar inte släppa oron då det även kan vara så mycket mer..

Hon går i sjukhage, äter hö och vi myser inne i boxen. Jag satte även upp ett slowfeed nät till henne för att underhålla henne några extra timmar. Av erfarenhet vet jag att hon lätt blir ''deppig'' av att inte bli motionerad, eller underhållen. Hon vill att jag ska visa mig i stallet ofta, pyssla med henne osv. Så det är precis det jag försöker göra. Även om jag inte just nu kan rida så är det fortfarande lika roligt att vara i stallet och pyssla, det är individen i sig jag älskar - inte för att hon ger mig lycka på tävlingsbanan. Det är alltid tråkigt att missa tävlingar men jag kunde ärligt inte bry mig mindre. Jag har läst så många skräckexempel på dem som fått ta bort sina hästar akut, helt oförberett. Så just nu är jag bara glad över att jag fortfarande får exakt lika många timmar med min bästavän även om vi inte längre kan träna tillsammans.

Är såklart nervös och orolig över återbesöket, tänker det värsta om situationen. Fokuserar på skolarbetet stället och försöker tillbringa så mycket tid som möjligt med Mello.

Kram på er.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Lördag 20 januari 2018.

Godmorgon ♡ Första skolveckan är nu avklarad och helgen med årets första tävling är här!

Igår åkte jag och mamma upp till ridhuset det första vi gjorde. Väl där red jag igenom Mello tills hon var där jag ville ha henne. Kylan gör henne lite knäpp, men efter att jag låtit henne galoppera av sig, sträcka på sig och få igång musklerna brukar hon blir väldigt fin.

Vid lunch hade jag en lektion - psykologi 2. Därefter mötte jag upp min fina vän Hanna för en fika nere på stan. Kvällen spenderades med Johannes. Vi käkade thaimat med Hanna och Joel medan vi kollade på en skräckfilm.

Vaknade sedan tidigt idag för att fodra och släppa ut hästarna. Kände av lite smärta i kroppen igår och fasade över att vakna idag.. Jag har faktiskt inte haft ont på ett tag nu men jag är väl medveten om att det går i perioder. Jag är så van vid att min kropp spökar nu så jag visste vad jag väntade mig när jag vaknade idag. I och med det blir jag också väldigt trött och omotiverad till allt, men det är dagen innan årets första tävling idag och det ser jag fram emot väldigt mycket. Mello ska joggas i ridhuset även idag och sedan ska allt packas. Mysdag och med lite värktabletter till hands ska det gå bra!

Trevlig helg på er. love, L

Likes

Comments

Torsdag och jag började min dag i stallet hos Mello. Släppte i vanlig ordning ut henne i sin stora hage, med sitt morgonhö och fixade därefter stallet. Vid 9-tiden mötte jag upp Wirff på Ica för att inhandla lite frukost innan vi for hem till henne och spenderade förmiddagen ihop. Fantastiskt mysig start på dagen måste jag säga. Vid 12-tiden började jag skolan, mattelektion och därefter naturkunskap 2.

Mello hade en vilodag idag efter en jättebra hoppträning igår. Så när jag kom hem tog jag in henne från hagen, borstade av henne och bytte täcke. Sedan har jag bara haft en lugn kväll, kollat på det nya avsnittet utav Riverdale, tagit en liten för lång powernap, kvällsfodrat och nu precis ätit middag med familjen.

Som sagt - Mello och jag hade en jättebra hoppträning igår för Anna-Karin! Fortfarande lite svår på marken men hon hoppar verkligen fint nu. Vi höjde lite mot slutet så att jag fick känna på högre hinder och hon hoppade lika bra där. Ett bra genrep inför helgen!

love, L

Likes

Comments

Ny vecka och Mello fick börja sin med en efterlängtad runda i skogen. Det var ett tag sedan vi kom ut nu då hon vägrat lämna gården själv. Så igår följde min syster med på en av sina och vi red en runda runt byn. Eftersom det är så hårt i marken höll vi oss bara till skritt och trav - en skön joggingtur i skogen för dem som variation till ridhuset.

Tisdag idag och jag ska strax bege mig emot skolan för första lektionen som är psykologi 2. Mamma släppte ut Mello tillsammans med Sune imorse och jag gick ut strax efter för att mocka. Kommer inte hem förens vid 4-tiden idag så det är skönt att ha det gjort. Väl hemma ska jag försöka rida Mello i den snötäckta paddocken för imorgon är det hoppträning inför årets första tävling på söndag!

Och hur roligt att Peder vann Jerringpriset för andra året i rad?

love, L

Likes

Comments

Igår fick alla fyra hästarna följa med upp till ridhuset, även lilla Sune. Det var första gången han åkte transport och lämnade våran gård. Han skötte sig jättebra, löshoppade fint och stod sedan i släpet medan vi hoppade de stora hästarna.

Vi byggde upp en liten bana för att få känna på lite högre språng inför helgen. Mello var betydligt finare idag, både på marken och i hoppningen. Trots att hon var pigg var hon ändå lyhörd på mig. Det är så roligt att hon visar så tydligt att hon har saknat hoppningen, det är ju det viktigaste - att hon tycker det är roligt. Vi nöjde oss med en liten bana på 110 - 115 då vi inte hoppat så mycket sedan vintervilan ännu. Hoppade inte heller så många språng utan sparade henne till onsdagens träning för Anna-Karin. Just att få några riktiga språng i kroppen, lite distanser osv kändes väldigt nyttigt för min del. Nu är vi redo för årets första tävling på söndag. Vi hoppar 115 nere i Åstorp.

När vi äntligen kom hem igen stretchade jag Mello, masserade henne med arnika och lindade benen. Tycker att arbetet efter ett ridpass ibland är minst lika roligt som själva ridpasset haha. Det är något fantastiskt med att ha hand om och försöka få en annan individ att må så bra som möjligt. Älskar alla smådetaljer som spelar stor roll i en prestation.

Likes

Comments

Monday Morning

Veckans 3 höjdpunkter:

Skolstart

Årets första tävling med Mello

Nya avsnitt av Riverdale


Godmorgon! Jag började min morgon i stallet där jag tog av Mello sina lindor och bytte täcke innan jag släppte ut henne i sin stora hage. Därefter fixade jag klart allt i stallet innan jag gick in igen för att inta min första kopp kaffe för dagen.

Idag klockan 13:00 är det upprop på skolan, i och med det kan man väl säga att det är skolstart. Imorgon påbörjar jag mina nya kurser plus matten som jag fortsätter med. Jag skulle inte säga att jag är nervös men jag har väldigt mycket ångest över allting. Rädd för att misslyckas. Denna veckan bjuder alltså på en liten ångestladdad skolstart och även två saker som gör mig lycklig - tävling och nya avsnitt av Riverdale. Mitt liv kanske låter tråkigt när jag skriver att jag blir glad av något så fånigt som en serie, men är det inte det som egentligen är så härligt - att småsaker får en att orka med det som ibland känns lite jobbigt?

Innan jag beger mig till skolan ska jag äta lunch hos farmor och Alle. Väl hemma igen ska jag och min syster rida ut hästarna efter gårdagens hoppning.

Hoppas ni får en bra vecka! love, L

Likes

Comments

Lördagkväll och vi åkte upp med våra tre hästar för att rida igenom dem i ridhuset. Jag började med att varma upp Mello ordentligt, galoppera henne på lösa tyglar så att hon fick sträcka ut sina muskler. Till en början var hon fin men när jag sedan ställde lite mer krav på henne blev hon stressad och försökte komma undan, så hon började kicka. Min syster hoppade då upp på henne medan jag skrittade runt på Calle istället.

Vilken tur jag har som har en storasyster att be om hjälp när det behövs. Hon red runt på henne medan hon förklarade för mig hur jag skulle göra när hon gjorde så och gjorde si. Därefter kändes hon mycket bättre igen. Vi jobbade lite med galopp-cavaleti och tre bommar på rad att flytta emellan utan att dem ska byta galopp. Hon är ju sne till höger, vilket är det jobbigaste med henne, jag måste bli bättre på att passa ytterbogen.

När vi kom hem masserade jag henne med arnika, stretchade och putsade all utrustning i vanlig ordning. Idag hade vi tänkt att åka upp till ridhuset igen för att hoppa lite bana, inte så mycket för hästarnas skull kanske men för ens egen efter alla dessa veckor utan ''riktig'' hoppning.

Likes

Comments

Min fredagskväll spenderades i stallet då Vicki var hos oss och gjorde behandling på alla 3. Jag jobbade under dagen och skrittade sedan Mello på ridbanan innan det var dags för henne att få lite fredagsmys - i form utav djupvågsbehandling och pharmalight. Det var behövligt minst sagt. Troligen har hon sträckt sig i hagen på något vis då hon var väldigt öm över rygg och rumpa. Självklart blev jag orolig att jag som hästägare gjort något fel, att hon har ont när jag rider osv. men Vickie sa att det är vanligt när det är fruset i marken då hästarna inte kan röra på sig ordentligt i hagarna, det är ojämt i mark och massa andra faktorer som kan spela roll. Det är en häst och vi kan inte rulla in dem i bubbelplast.

Önskar så att vi hade ett eget ridhus så att man kunde släppa hästarna lösa och låta dem lösgaloppera för att sträcka ut sina muskler. Jag är iallafall glad att vi har stora, fin hagar. Fick även denna gången tips på hur jag kan massera själv, dels vid bogen då hon var väldigt låst där. ''All beröring är bra'' säger Vickie ofta och då även ryktning. Jag och min syster borstar ju våra hästar varje dag även när dem inte rids och vi har alltid varit noggranna med det, men det är så skönt att höra av ett ''proffs'' att ryktning faktiskt spelar stor roll i hästens välmående. Det är liksom inte för sin egna skull, för att man är pedant som många ofta säger.

Vid 21-tiden var det dags för fredagsmys även för oss haha, vi åt hemlagad hamburgare (jag vegetarisk) hos Joel och kollade på nya beck filmen.

Likes

Comments

Gårdagen avslutades uppe på klubben där Anna-Karin hjälpte mig att hoppa Mello. Det var första hoppningen efter den lilla vintervilan och det märktes. Jag tror aldrig hon varit såhär pigg innan, hon kickade nästan av mig ett par gånger, hoppade mig ur sadeln, var livrädd för allt och rusade igenom en studsserie. Men eftersom vi inte hoppat på ett tag hade jag överseende med det, huvudsaken var ju att hon tyckte det var roligt iallafall. Dock vet jag inte alls hur jag ska rida henne när hon blir så pigg, jag är ju inte alls van vid sådana hästar längre. Det resulterade till att jag blev alldeles för stumm i handen till en början. Avslutade dock med en bra känsla då jag red runt lite, gjorde övergångar och kom sedan på studsserien igen med en lugnande röst. Då kände jag igen min häst igen och jag valde att avsluta med den känslan.

Det kändes mest som att denna träningen var till för ''att få det överstökat'' jag vet ju hur knäpp hon kan bli i början av året när man tagit det lite lugnare. Förhoppningsvis hittar jag tillbaka till samma känsla som vi hade i slutet av året snart.

Vi hoppade iallafall två cavaletti med 21 meter emellan, jag och Mello skulle gå på 6,7 och 5 galoppsprång. Sedan fortsatte vi med en oxer med galoppbom innan och därefter la vi ihop allt med en serie med två kryss-studs, ett galoppsprång till ett räcke och sedan tre galoppsprång till nästa räcke med bommar emellan.

Likes

Comments

Det enda som är skönt med minusgraderna just nu är att man slipper de leriga hagarna. Rena ben vid insläpp är ju något som gör en lycklig haha.

Efter några få jobbtimmar igår åkte jag och mamma upp till ridhuset med Mello. Hon är fortfarande lite stel efter vilan men ju längre in i ridpasset desto mjukare blir hon. Vi red en lång stund och avslutade sedan passet med att skritta runt på klubben. Man får ju passa på medan man kan, just på klubben går hon dit jag vill utan sällskap, det är bara att lämna gården hemma som är problem.

Min syster bokade även nyss in Mello hos Vicky på fredag, hon ska få djupvågsbehandling igen vilket känns bra inför säsongen!

Likes

Comments