Förra veckan så ramlade pappan i huset på en isfläck och gjorde illa handen, vi fick då åka in en tur till ortopeden för att röntga då han för ett år sedan opererade samma handled.

Väl på akuten och får hjälp så var vi då med oss barnen , som de flesta vet så brukar akuten vara lika med väntetid vilket leder till rastlösa och gnälliga barn.

Jag tog med mig barnen till cafeterian och sedan en liten promenix runt sjukhusets korridorer. Under denna turen hann Juni tappa sin kanin, bägge barnen har fått ett gossedjur föreställande en kanin vid födseln på BB utav oss och är väldigt frälsta i dessa små lurviga nallar.

När vi kom hem så insåg vi ju detta och ångesten smög sig på hur jag kunde ha missat när hon tappade denna himla kanin när vi ändå hade så gott om tid men så var fallet. Jag skickade iväg ett meddelande till en bekant som jobbar på akuten och bad då henne kika om dom kunde se en vilsen liten kanin, super snälla Linnea som själv var ledig då taggade sina kollegor i detta meddelandet och vips så var det många hjälpsamma medmänniskor som ville söka efter Junis lilla kanin och funnen blev den.


Idag fick jag denna bilden , kaninen är nu på väg hem till oss med ambulans!

Slutet gott 🐇

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments