Första tiden som tvåbarnsmamma

Oj vad tiden går. Jag hinner inte med. Vet knappt vilken dag det är, när jag duschade sist eller hur mycket godis jag äter på kvällen. Jag är helt slut haha.
Jag har verkligen fått känna på att känna mig otillräcklig, som världens sämsta mamma.

Våran lille Frans växer och växer. Han går upp nästan 400 gram i veckan, jag har så mycket mjölk. Han växer för fort, jag hinner inte med. Jag vill bara få andas ut och stanna tiden. Bara få vara med honom och njuta. Men Frans är en ganska krävande liten kille. Enda sen han kom har han varit extremt närhetskrävande, han vill bara vara hos mig och inte mycket annat duger. Han vill äta väldigt ofta vilket resulterar i att han kräks massor och får ont i magen. Han har ett skrik som nästan skulle kunna ta sönder glas. Han skriker nästan all sin vakna tid. Han sover dåligt, korta stunder till och från. På nätterna blir det inte mycket sömn. Snittar nog två-tre timmar osammanhängande sömn per natt och det märks på mitt tålamod. Jag tycker så synd om honom och det finns inte mycket jag kan göra. Tror att han har någon form av kolik.. minns att Freja skrek några
Timmar på kvällarna men inte all sin vakna tid..
Sen har vi min finaste Freja. Hon har det inte lätt. Hon är inne i två års trotset och gnäller på allt. Hon hamnar liksom i skymundan eftersom lillebror är så krävande. Jag kan inte ens lägga ner honom för att göra mat till Freja, jag kan inte ens borsta tänderna på Freja för då gallskriker Frans, så fort jag lägger ner honom. Jag har ingen tid för Freja knappt, även fast jag verkligen försöker. Min älskade unge. Det är tur att det är så här en kort period annars hade jag nog blivit galen. Ibland önskar man att man vore två föräldrar hemma, iallafall i såna här stunder. Inte lätt när Freja får somna till gallskrik, jag försöker läsa en saga men Frans skriker och Freja lägger kudden över öronen. Det gör ont i mitt hjärta. Mina finaste två små, älskar dom så det gör ont.
Men det är inte alltid lätt och just nu har jag det väldigt svårt. Men det går över.

Men att se mina barn tillsammans, hur Freja pussar honom och säger hej lillebror. Jag är så lyckligt stolt över mina små och jag älskar att vara mamma även fast det ibland brister. Frans har även nu börjat fästa blicken och ler ibland när han är nöjd. Älskar att följa utvecklingen och ser så framemot hur roligt dom kommer ha tillsammans ❤️❤️
Nu ska jag amma Frans och hoppas på en bra natt.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229