En lagom mosig hjärna.

Det börjar märkas på hjärnan att jag varit igång länge idag, den är en enda mosig röra. Så snart stänger jag ner datorn och drar på mig ridbyxorna och åker till stallet. Det finns inget bättre än att efter en lång dag åka dit och bara vara. Andas och bara vara där och då. Och som jag saknat fröken röd. Och någon gång kommer jag få nya bilder. Typ.

/ Johanna

Gillar

Kommentarer

En kropp i chock.

Men godmorgon solstrålar!

Hur mår ni idag? Jag mår prima, eller ja mina muskler är halvt döda efter morgonens träningspass men annars mår jag kalas. Tror min kropp är i chock efter att ha gått upp kl 5 (!) på morgonen för att strax efter 6 befinna mig på gymmet. Vem är jag ens?! Men, vill man undvika ett överfullt gym där alla nyårslöften håller till så är det bara att gå upp. När det väl är gjort är det ju så skönt, så min plan är att hålla i morgonträningen nu i januari och februari, sen brukar det lugna ner sig på gymmet. Vi får se om jag fortsätter eller inte, det visar sig. Dagens benpass bättrade iallafall på ömheten i musklerna från gårdagens ridning, som gick alldeles fantastisk bra! Herregud vilken känsla hon bjöd på, lekte lite med samling och ökning, eller ja tempoväxlingar och få henne att ha en stadig kontakt i munnen. Ville inte avsluta passet utan bara fortsätta hur länge som helst, då vet man att det går bra!

Står iallafall med frukosten bredvid mig, inkorgen öppen och dagens andra kopp kaffe i handen. Snart väntar en utbildning och sen är det väl full fart hela dagen med upphandlingar som ska skrivas, utbildningar som ska förberedas, projektplaner som ska tas fram och resor som ska bokas. Hej vardag :)

/ Johanna

Gillar

Kommentarer

Dessa älskade och tråkiga rutiner.

Jag älskar och ogillar rutiner. När jag inte har rutiner saknar jag dom, så fort jag är inne i rutinerna tröttnar jag, ja ni hör ju. Men jag är nog ändå ett ganska stort fan av rutiner. Och nu efter julledigheten så är det tillbaka till rutinerna, och idag är det ju tisdag så det betyder stallet. En veckas uppehåll har jag haft och som jag längtar dit nu, trots att det är mörkt, kallt och blött ute. För det är få saker som är så fantastiska som en varm mule på axeln som blåser varm luft i örat på en, frustet som kommer efter en snabb galopp och den magiska känslan när man befinner sig på samma planet och dansar fram. Vet inte vart vi är idag, det visar sig. Men nu ska jag hoppa på bussen och åka ut till min favorittant i rött :)

/ Johanna

Gillar

Kommentarer