Älskade jycke

När man pratar om utveckling så står den verkligen inte still vad gäller den här grabben. Igår hade vi ett träningspass med vår fantastiska instruktör och vi får bara höra goda ord om hur bra det går och om hur duktig han har blivit, på så jäkla kort tid också! Mycket börjar falla på plats, och det roligaste med det hela är att vi får fortsätta arbeta på alla bitar, och måtte det komma misslyckanden, för vad vore lyckanden utan dom, absolut ingenting. Vi har alla verktyg för att arbeta på hundmöten, passivitet, kontakten mellan mig och honom, osv. Vidare ska vi jobba på lydnad, och det är ju så förbannat roligt.


Han har verkligen visat vad han går för och jag har ingen annan att skylla på än mig, för utan mig hade han inte lyckats med alla "problembitar". Det är jag som har format honom till den hunden han är idag. Det är jag som sett till att han får hjälp med de bitar som är svåra, det är jag som finns där för honom när det är jobbigt. Det är jag som har lyckats. Tillsammans har vi lyckats. Jag visar vägen, och han följer den. Ingen är lyckligare än jag. Och ännu är resan inte slut.

Gillar

Kommentarer