Lite kvällstankar.?

Snart har ännu en dag gått. Tycker veckorna bara flyger iväg. Om cirka 5-6 veckor kommer Oliwer sluta på sitt nuvarande dagis för att ta lite sommarlov innan han ska skolas in på nya dagisen den 24 Augusti. Jag tror det kommer bli jätte bra, även om det kommer bli lite tråkigt då vi varit så himla nöjda med det dagiset som han går på nu. Men men, efter flytten (och att jag ska börja jobba) så känner vi ändå att det var bästa beslutet för OLIWERS del. Han börjar ändå "skolan" om ett år, så istället för att gå kvar på gamla till han börjar skolan, där han inte känner någon speciell utan komma in som "helt ny" och nu när det ändå är ett helt år kvar, så kanske han känner några som han till o med kommer hamna i samma klass som. Eller det hoppas man väl att han kommer, efter allt bök å stök! Oliwer är inte alls svår av sig, han är en väldigt social grabb med väldigt mycket i huvudet, vissa dagar lite mer än andra, väldigt glad kille som älskar att vara ute och leka med alla slags människor, han kommer säkert in lätt på de nya dagiset, det tror jag utan tvekan. Han har lätt för att ta för sig, å är rätt självsäker på så sätt, så det känns bra....det känns även skönt det blir jag som skolar in han. Det här med att jag varit hemma med båda barnen har ju blivit som en trygghet för oss alla tre, "jag är ju en Mamma som alltid är hemma". Så visst är det mycket blandade känslor med att gå tillbaks å jobba, även om det på nåt vis faktiskt ändå ska bli jävligt Skönt. Att få tjäna lite mer pengar, även få känna den där enorma saknaden efter sina barne/familjen (på ett helt annat sätt än vad jag gör idag!) Den där saknaden är de något speciellt med. Kommer så väl ihåg när vi skolade in Oliwer på dagis för första gången, 14mån liten. Det var en jobbig känsla jag aldrig hade stött på innan.. men man vande sig rätt fort. Det gällde att man kom in i rutiner rätt fort, för att få ordning på alla pusselbitar.. så jag kan faktiskt tänka mig att det blir "dubbelt" så svårt med två barn och två dagis (dock samma.. men ändå!) Den där saknaden kommer jag få uppleva igen, och jag är säker på att det blir många gånger även denna gång. Vill även få känna mig som LINDA igen å inte bara "en mamma som är hemma å tar hand om sina barn", ja jag vet att det är mitt beslut med att skaffa barn, men jag säger bara att det ibland kan vara skönt å få stå på egna ben och bara vara MIG SJÄLV ibland, jag tror det är väldigt viktigt för att man ska kunna vara en fungerande OCH en glad mamma!! Det ska bli oerhört roligt OCH skönt för både barnens och för min del. Att få komma ifrån "hemmet" på ett annat sätt, ha saker att göra hela tiden (även om man har ett 200% arbete här hemma) så är det ändå inte samma sak som när man är ledig från jobbet, man planerar sina lediga dagar och njuter mer.. eller jag tror det ialf. Jag försöker till 150% att njuta varje dag som jag är mammaledig, även om de vissa dar är väldigt påfrestande. MEN denna tid kommer aldrig igen.. jag är så oerhört tacksam över att jag kunnat vara hemma så här pass länge med barnen så jag njuter lite extra denna kväll, och kommer fortsätta njuta lite extra varje dag tills verkligheten hinner ikapp mig.?

Gillar

Kommentarer