Fortfarande lite skakis..

Efter en riktigt bra lördag som började med lite kalas för min kära mormor, sen mär vi kom hem därifrän så gick jag o barnen upp till lekparken i nån timme lite drygt, sen vsr de dags o gå hem för o äta lite middag för att sen åka på lite 'party party' med vännerna hemma hos Fabbe och Linnea. Blev inget allvarligt så vi hade med oss barnen, vi var väl hemma lite efter kl 20.

Barnen var så trötta när vi kom hem men jag tänkte ändå att vi skulle försöka varva ner en aning innan de va läggdags. Så vi såg på en film och åt lite kvällsmat i soffan. Oliwer ville inte följa med upp o borsta tänderna samtidigt som när Isak gjorde de, utan ville vänta tills han var klar.

Utan sen när det var Oliwers tur o tvätta sig och borsta tänderna så gick inte kranen till handfatet (blandaren) att stängas av. Han fick rent av panik och började skrika, jag fick själv panik för jag inte kunde stänga av den. Sprang ner till verktygs-lådan o hittade en skiftnyckel för o kolla om man kan skruva av "något vattenlås" men märker ganska snart att jag inte kan få loss lådan under handfatet. I ren panik så ringer jag till min sambo Niklas som fortfarande var kvar på festen, som ligger på andra sidan av stan. Han i sin tur ringde till sin pappa som kom på nolltid. Men precis när han kommer hit så vred jag och tryckte av bara f*n på blandaren så till slut stängde den faktiskt av sig. Det kom inte sjuttioelva liter vatten längre. Phuuu! Där stod jag mitt i allt vatten som bara välde över handfatet och bakom mig har jag en så sjukt duktig son som hjälpte mig... han torkade vattnet med handdukar, även skrapan körde han på golvet. Han tog såna fina beslut själv, den där fina ongen!  Plockade liksom ner de där handdukarna plus att han kom på att man kunde skrapa bort vattnet. Alltså, jag är så innerligt stolt! ♡ Samtidigt som jag fortfarande är lite skakis!

Det som mest gjorde mig upprörd eller rättare sagt ledsen, var att Oliwer trodde att allt detta var Hans fel. Där satt han på golvet, med tårar i ögonen och bad om förlåtelse en hel del gånger. Vi kramades en massor efteråt och jag förklarade för han att det absolut inte var hans fel. Att saker och ting, även en kran kunde gå sönder. Det märktes tydligt att han blev en aning lugnare efter vårat lilla prat. Sen tog de bara någon halvtimme så låg han o sov bredvid mig. Älskade älskade älskling.. Du är min hjälte!♡♡

Så inatt har jag min stora älskade pojke, snarkandes bredvid mig. Hoppas de blir en lugn natt utan mardrömmar. Nu ska jag se på OC. innan det är.min tur å sova. Godnatt! 🌸

  • life

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229