Helgen lider mot sitt slut och det känns verkligen som jag varit produktiv denna gång! Vi har städat upp i lyan, tvättat ca. 5 maskiner smutstvätt(!!!) och så har jag gjort undan lite skoluppgifter. På fredagen skrev jag även en läkemedelstent och efteråt traskade jag iväg på jobb. På lördagkväll kände vi för lite date night och var därför först på middag till Morrison's och därefter gick vi via butiken och köpte lösgodis innan vi gick hem till Alfons och myste framför lite serier. Helt okej helg om jag får säga det själv!

På lördag hann jag även fynda ett par jeggings från Zara och den klassiska randiga tröjan från marimekko.

Under inkommande vecka blir det en hel del examensarbete och plugg. Men på torsdag är planerna att gå på sitz, vilket jag verkligen ser fram emot efter en lång tids paus! ​

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Vet ni,

Jag har vågat ta steget till att söka hjälp. Jag har gått hos en psykolog i en månads tid och det känns verkligen så skönt. Mina känslor har varit kaos i över ett års tid och jag har själv inte kunnat sätta finger på vad som känts dåligt. Ibland kan jag sova bort en hela dag och ändå vilja fortsätta sova för att jag ständigt känt mig trött och utmattad och heller inte haft orken till att göra någonting. Ibland kan jag känna på mig att något är fel, men jag kan inte säga vad det är eller varför jag känner som jag gör. Ångesten kryper på när som helst, ofta efter mycket stressiga perioder eller när jag har mycket som snurrar runt i huvudet. Jag har en gång tidigare vågat söka hjälp, men i dåläget haft lite andra orsaker varför. Att våga söka hjälp är aldrig en svaghet, men ändå känns steget att söka hjälp så otroligt utmanande och jobbigt. Varför?

För mig har det varit känslan av att inte "ha tillräckligt stora problem" mot alla andra. Har aldrig velat besvära någon och ta upp "någon annans tid", med problem som ändå inte alltid kan lösas. Min psykolog sa genast att det är väldigt vanligt att tänka så, men att jag trots allt nu är på helt rätt ställe.

Efter att jag nu gått hos psykologen i en månads tid så har hon även rekommenderat fortsättning i psykoterapi. Först måste jag dock träffa en läkare som avgör mitt mående och därefter får jag sedan en remiss för påbörjad långvarig vård som håller på i ca. 1-3 års tid. Har någon av er gått i psykoterapi? Hur har det hjälpt er? Rekommenderar ni det?

Likes

Comments

Hej på er, mår ni bra?

Själv mår jag bra eftersom min måndag verkligen börjat på bästa sätt! Efter skolan tidigare idag ringde jag runt till några ställen och frågade om lediga jobb till sommaren. Turen var verkligen på min sida och jag blev lovad jobb på direkten! Eftersom jag inte skrivit på något avtal eller har det svart på vitt så tänker jag inte gå ut med desto mer detaljer var jag kommer jobba. Men skolan kräver trots allt att vi ska jobba som sjukskötare och det var det jag nu även blev lovad, så vi får hoppas det stämmer och jag snart kan skriva på kontraktet och andas ut över att ett "stressmoment" kan checkas av.

En liten throwback från sommaren 2017 och saknade Lina! (Hittade ingen lämplig bild så grävde i arkivet istället!)

Idag hade jag även min första HipHop-dansträning och det kändes så roligt att vara back on track! Verkligen kul att få göra något man gillar och samtidigt bränna massa kalorier på köpet, haha.

Något jag även inte berättat åt er är att jag skaffat jobb här i Åbo vid sidan om studierna. Kommer jobba som närvårdare och vara inhoppare på ett åldringshem. Det kommer verkligen bli en fullspäckad vår men samtidigt ser jag fram emot att få lite extra klirr i kassan.

En till throwback från Olivia & Jakobs bröllop i somras

​Morgondagens planer består av skola och tjejhäng & pizzabak hos Amanda. Kommer bli skönt att nollställa huvudet lite och umgås med tjejerna mellan alla deadlines och plugg... ​Men nu ska jag avrunda min kväll och så småningom gå och lägga mig. Verkligen sliten efter danspasset, märks att jag varit inaktiv ett bra tag nu så det vet verkligen på tiden att börja röra på sig igen. 

Likes

Comments

Jag tänkte ge er en liten presentation av lilla Alfons eftersom ni inte sett av honom så värst mycket. Han är nu 4 månader gammal och växer så det knakar. Han kommer ju knappast bli så stor, men i våra ögon har han växt något otroligt eftersom vi fått följa med honom i några månader. Jag visste nog inte hur mycket glädje en sådan liten varelse kan ge en innan jag skaffade honom. Att träffa andras hundar är trots allt inte detsamma, dom kommer aldrig vara lika fina som han är.

Allt med honom har gått så förvånansvärt bra som vi i början trodde skulle vara utmanande. Han lärde sig väldigt fort att gå i trappor trots sin lilla storlek. Han är otroligt människoglad och blir alltid lika ivrig när någon vill ge honom uppmärksamhet. Han är lätt att tvätta och handskas med (bortsett från när han är på bushumör)... Men han är dock inte rumsren och har en fas att bita på allt och alla eftersom tänderna kliar, men vi får hoppas det inte blir en inlärd vana och att han slutar efterhand när han blir äldre.

Likes

Comments

Vi har nu börjat skriva på vårt examensarbete som de kommande månaderna kommer suga åt sig mycket fritid och energi. Motivationen är inte på topp eftersom vi inte fritt fått välja ämne eller hur vi vill skriva, dvs. ensam, par eller grupp. I Novia i Åbo har nämligen skolan under flera års tid fått in olika beställningsarbeten och utifrån dessa gör vi vårt slutarbete. Vi får heller inte skriva individuellt utan är tvungna att jobba i grupper. Är jag ens tvungen att nämna hur frustrerad jag är?

I år fick vi välja mellan 7 olika rubriker och ämnen, varav INGET tilltalade mig. Vi vårdare skriver dessutom tillsammans med socionomerna, vilket gör arbetet en aning mer utmanande. Trots att jag under jullovet svor på att seriöst flytta till Vasa och skriva mitt slutarbete vid Novia där istället, så är jag ändå kvar här och försöker bita ihop och snart bli utexaminerad. Det positiva är trots allt att jag råkat hamna i en trevlig grupp och är alltså heller inte ensam om att känna mig frustrerad på Novias otroligt dåliga arrangemang.

Det som frustrerar mig aldra mest är dock att lärarna inte lyssnat på studerandes önskemål och vilja! Innan jul hade vi nämligen obligatorisk närvaro vid ett examens info-tillfälle. Vi fick under detta tillfälle ställa frågor och ge feedback på de olika rubrikerna, var vi till slut skulle välja ämnet som tilltalade oss mest. Eftersom jag ofta står upp för mig själv och vill ha svar på mina frågeställningar så ställde jag mig upp i salen framför ca. 10-15 lärare plus 120 studeranden. Jag ställde frågan: "vad är er motivering till att Novia, som är samma yrkeshögskola som Novia i Vasa har helt andra förutsättningar och regler än dom? Vad är er motivering till att vi inte lika fritt får välja ämne eller hur vi skriver som t.ex. studerande i Vasa? Eftersom motiveringen är drivkraften till att vi ska orka jobba med ett examensarbete, så undrar jag nu hur vi ska orka jobba med något som inte intresserar oss ett dugg?"... En lärare i skolan drog sedan mikrofonen ifrån mig och röt irriterat med en svag röst "Nä, nu blir det för mycket negativt!".

Sååå... Skolan vill alltså ha frågor och feedback, men aldrig något som är negativt? Hur har de i framtiden tänkt utveckla sin verksamhet när de aldrig kan svara på studerandes frågor eller önskemål, just askin'.

Ja, jag är arg och sätter därför ner foten för orättvis behandling!

Likes

Comments

Första skoldagen avklarad för i år och det ser ut att bli en väldigt fullproppad vårtermin. Trots stressen som redan kryper fram så har jag bjudit hem mina tjejer till oss på onsdag, för då är det back to school som gäller. Ska bli otroligt roligt att få festa till det första skolveckan till ära och verkligen glömma alla måsten för ett tag!

Just nu sitter jag även och kämpar in i det sista med portfolion jag nämnt tidigare. Jag skriver och skriver men får aldrig ett slut. Just nu med saldot på 16 sidor och jag är inte ens halvvägs...?

​... Annars tog jag och bokade in en tid till Diamond Clinic i Vasa för microblading. Passade på nu när de hade ett erbjudande under januari-februari på hela -75€ rabatt, verkligen så taggad!

Likes

Comments

Hej på er!
Idag har jag sagt hejdå åt min älskade hemstad och välkomnat min fina studiestad med öppna armar för detta år. Är verkligen super taggad på denna vår, trots att det medför examensarbete och en hög dos av självdisciplin. Jag har nämligen anmält mig till en danskurs som drar igång om några veckor och därmed fått upp motivationen för "healthy lifestyle" igen. Jag älskar att dansa och har saknat det något otroligt sedan jag flyttade från Vasa, men nu är det dags igen! Ett av mina nyårsmål är att börja tänka mer på hälsan och göra saker jag mår bra av, nämligen röra på mig mer samt göra hälsosamma matval. Så, när vi kom hem till Åbo körde vi direkt iväg och storhandlade för några dagar framåt. På detta sätt undviker man onödiga spring till butiken varje dag och spontana skräpmats köp.

Trots att jag försöker leva mer hälsosamt så kommer jag ändå pricka in några festkvällar under våren, eftersom det nu i nästan ett års tid verkligen i stort sätt varit omöjligt att leva loppan på olika studie-evenemang när man varit ute på praktik nästan jämt. Att få festa till vardagen med vänner kan verkligen göra susen och pigga upp humöret när man är tvungen att pressa sig igenom examensarbetet och andra skoluppgifter.

​Mina största mål för 2018 ser ni på bilderna ovan! Vara lycklig. Skratta mer. Uppleva saker. Njuta av livet. Jag tror tyvärr inte så mycket på nyårslöften, istället sätter jag upp små mål för mig själv som jag i slutändan kan blicka tillbaka på och se vilka mål jag måste jobba hårdare på för att nå, samt vilka mål jag uppnått. Hoppas ni också får ett lika fint 2018 som jag kommer ha! Puss & kram! 

Likes

Comments

Ska snart avrunda min andra dag på året 2018 och hittills kan jag bara vara nöjd med hur det börjat. Jag försöker lägga ett tungt 2017 bakom mig nu och endast blicka framåt. Jag har lagt upp en del personliga mål som jag ska försöka uppnå och sträva efter så gott det går, utan att det uppstår prestationsångest och identitetskriser, kan kanske blogga om dom senare.

2018 ska bli mitt år, det kan jag själv påverka genom en positiv attityd och olika positiva livsval som gynnar mig själv och mitt mående. Bring it on 2018! Jag är redo att se en förändring hos mig själv och i min omgivning.

Vad har då hänt i mitt liv sedan jag senast bloggade?

Jo, jag har hängt mycket med lilla Alfons och även försökt träffa så många vänner som möjligt nu när jag väl befunnit mig i Vasa i ca. 2 veckors tid. Jag skaffade mig hela 3 nya tatueringar. Jag firade jul med både min familj och Albins och så skålade vi även in det nya året med en fest hemma hos Albins föräldrar tillsammans med våra vänner. Jag har jobbat på ett läger ordnat för barn och ungdomar med missbrukar föräldrar eller föräldrar som lider av psykisk ohälsa inom projektet "Se mej!". Och så har även jag hunnit rea-shoppa men dock inte ännu hittat något av det jag verkligen skulle behöva... *Suck!*

Nästa vecka drar skolan igång igen och jag borde verkligen göra klart en stor skoluppgift som har deadline inkommande måndag. Men under denna sista vecka i Vasa har jag så många träffar inbokade att jag knappast kommer "ha tid för" (läs: prioritera!) skolarbeten. Får helt enkelt försöka klämma in det i de få lediga stunder jag har. Att jag borde söka sommarjobb samt ett inhoppar-jobb i Åbo inför våren stressar mig något otroligt. Skolan kräver nämligen att vi ska jobba som sjukskötare i minst en månads tid, vilket känns lättare sagt än gjort när jag inte samlat på mig någon erfarenhet inom vårdbranchen... Får helt enkelt ta det jag får, så hoppas vi det ordnar sig.

Mina nya tatueringar: pappersflygplanet + skuggan, skeletthanden och fyrklövern.

Diggade min talangfulla vän Josefin Siréns låtar på Ritz en december kväll. Ni hittar hennes låtar på spotify (och snart släpper hon nytt material!!! Taggad? JA!)

Nyårsafton och nyårsdagen! Alltså fattar inte att jag endast tog bild på maten på nyår? Och det var verkligen två slitna killar ca. 17 på eftermiddagen dagen efter! ❤️

Likes

Comments