Vovvemys

Mormors vovve är så söt, han tror seriöst han är en liten knähund fastän han väger 40kg. Efter morfar gått bort har han blivit lite extra bortskämd, så nu kryper han alltid upp i soffan bredvid alla som sätter sig ner. Helst av allt vill han ligga i knät i flera timmar, men benen somnar ganska fort av hans tyngd haha. Bara hans huvud väger säkert 15 kg! Har nog aldrig mött en mer kramgo hund som bara vill kramas och gosa heeeela tiden. Samtidigt är han riktigt busig också, speciellt när han inte får den uppmärksamheten han hela tiden söker!
Jag har växt upp med hundar då min mormor och morfar alltid haft hund. När jag föddes hade de en långhårig schäfer som jag älskade och som verkligen älskade mig tillbaka. Han vaktade min barnvagn något otroligt, och jag brukade sitta på en filt på gräsmattan och bara krama honom eller skratta åt honom. Han gick bort när jag var 4. Sedan hade mormor och mormor en till schäfer, en flat coated retriever, en labrador och nu en till labrador. Jag har också haft min egna schäfer, och hundar har verkligen varit en stor del av mitt liv.

Jag älskar hundar och djur överhuvudtaget. Skulle jättegärna vilja ha en hund själv någon gång, nu som vuxen, när tiden passar. Är dock rädd för att det aldrig kommer passa, liksom att skaffa barn. Tiden kommer nog aldrig kännas rätt för det finns så mycket jag vill ska stämma först. I alla fall är det ett stort ansvar och jag känner att varken jag eller min man har tid för en hund just nu, då vi båda är borta större delen av dagarna och jobbar. Ser i alla fall fram emot att få mysa lite med min mormors vovve i helgen. Han är ju “min” på ett sätt med!

Nu ska jag ta en dusch och varva ner med Alice och Biancas podcast. Gud vad jag älskar Bianca Ingrosso. Vilken skön människa!

Gillar