Time, Money, Energy

Med januari följer ångesten över semesterdagarna som ett brev på posten. Nytt år betyder att mina semesterdagar förnyas, och jag får direkt tillgång till de dagar jag har att ta ut under årets gång. Min man drar i mig och vill att jag ska ta ut alla dessa när han har semester. Eftersom han är lärare kan han inte bestämma när han själv vill ta semester, utan måste gå efter skolans lovveckor. Men det betyder ju samtidigt att han har ca 12 veckors ledighet om året. Mer än dubbelt så många som mig.

Familjen i Sverige drar mig åt ett annat håll. Min bror fyller jämnt, de vill att jag ska tillbringa mer tid där över sommaren när resten av familjen är ledig. En vän fyller jämnt och planerar en resa, ett bröllop är beläget på en fredag och kräver därför en semesterdag. Dessutom infaller julen nästa år mitt i veckan, och det kommer då krävas fler semesterdagar där än vanligt. Dagar jag måste ta ut, eftersom kontoret håller stängt i mellandagarna.

Pressen på att boka hela sitt år i januari, har aldrig varit så påtagligt som i år. Och jag räcker inte till. Mina dagar räcker inte till.

Det här är så sant:

Jag funderar starkt på att inte följa med på svärfamiljens årliga utomlandsresa i augusti. För att kunna tillbringa mer tid med min egna familj i Sverige, och för att kunna fira min vän som fyller 30 år ordentligt. Jag är en person som både kräver och hatar förändring, och i år känner jag ett starkt behov över att inte ha hela året utplanerat i minsta detalj redan i januari. Jag skulle också behöva ett break från svärfamiljen. Det är krävande att bo tillsammans i en vecka med alla olika viljor. Bara det faktum att min svärfar "måste" boka in sommarens resa nu, nu, nu och förväntar sig ett svar från mig senast igår, gör mig galen. Jag vill inte spendera min semester under någon annans villkor och bestämmelser. Jag signerar inte det kontraktet i år.

Jag vill samtidigt inte göra min man besviken, och har sagt att han självklart får följa med sin familj på semester ändå, utan mig. Men han vill inte det, och det är då hans val. Jag är säker på att vi kommer hitta på en massa roliga saker att göra i sommar ändå. Jag kan bara inte få allt att gå ihop just här och nu, just idag, endast den 7:e januari(!!).

Det finns så mycket jag vill göra, och så lite tid. Men när jag känner den här lilla ångesten över att inte räcka till och att jag måste planera allt i minsta detalj för att få livet att funka, är jag samtidigt glad över att känna så. Att jag inte är den med 15 semesterdagar kvar i slutet av året, som inte vet vad jag ska göra med dessa. Att jag har så mycket planer, människor att träffa och något att alltid se fram emot.

Gillar

Kommentarer