När telefonen ringer mitt i natten...

Jag var med om något riktigt obehagligt i förrgår natt. Jag vaknar av att min man pratar i telefonen. Han säger att "jag kommer så fort jag kan." Jag tänker direkt att vi försovit oss och att det är hans jobb som ringer. Det är mörkt i sovrummet, men vi har mörka gardiner, så det är svårt att veta vad klockan är om man bara har ljuset att gå på. Jag famlar efter min mobil på nattduksbordet och ser att klockan står på 02:06. Det är mitt i natten. Min man fortsätter att prata i sin telefon. Jag ser att han håller den mot sitt vänstra öra. "Det låter inte bra. Jag förstår. Jag tar bilen och kommer dit." Mina tankar vandrar vidare till vem det är han pratar med klockan 2 en måndagsnatt. Vem ringer mitt i natten? Han pratar med en seriös röst och mitt hjärta börjar slå hårdare. Något måste ha hänt någon. Någon är sjuk, något allvarligt har hänt... När han säger att han "åker dit", menar han sjukhuset? Är det en familjemedlem han pratar med?

“Vem pratar du med?” Frågar jag. “Vad har hänt?” Men han svarar inte mig. Han säger bara “hejdå” till personen han pratar med, och lägger ner mobilen på sängen emellan oss. “Hallå? Vad är det som är fel?” Men han svarar fortfarande inte, utan rullar bara över på andra sidan. Mitt hjärta slår ännu hårdare nu. Är han ledsen? Något hemskt maste ha hänt. Eftersom han inte svarar mig tar jag upp hans mobil för att se vem som ringt, men det finns inget nytt registrerat samtal där… Då förstår jag. Han har pratat i sömnen.

Det är egentligen ingen stor grej, eftersom han pratar i sömnen nästan varje natt. Jag har lärt mig att stänga det ute och vaknar oftast inte längre av att han pratar. Men den här gången var annorlunda, och jag tyckte det var riktigt otäckt. För han pratade inte bara, utan han använde även sin mobil och det såg så äkta ut. Jag kan tåla att han pratar i sömnen då och då, men när han går omkring och famlar med saker, eller knuffar på mig i sömnen, då blir jag arg. Det är obehagligt. Har vaknat många morgnar av att gardinerna är uppdragna – då har han dragit upp dem mitt i natten. En gång tog han kläder från min garderob och lade i badkaret eftersom jag hade “lagt de fel.” Det börjar bli lite mycket nu, och jag märker att det händer oftare när han känner sig stressad. Han pratar liksom aldrig med mig i sömnen, utan det handlar alltid om hans jobb, kollegor och barnen han jobbar med som gör fel eller inte lyssnar.

Därför har vi nu bestämt att han gör avslappningsövningar innan läggdags, och lägger undan den där jäkla mobilen när han ligger i sängen. Jag har som vana att stänga av mobilen långt innan jag ska sova, och tycker min man ska följa mitt exempel. Han är föör beroende av sin mobil. Han är den där irriterande personen som ALLTID håller på med mobilen, men som tar 3 dagar på sig att svara på ett sms… I alla fall, om han sedan fortfarande gör konstiga saker i sömnen trots avslappningsövnigarna ,ska vi gå till en sömnspecialist och få hjälp. Jag förstår att han själv inte lider av att prata och gå i sö​mnen, men jag gör det, och händer det något mer nu så har jag verkligen fått nog. Jag trodde seriöst någon var död när han pratade i telefonen igår natt.

Gillar

Kommentarer