Mycket kan hända på ett år

...Eller väldigt lite, beroende på hur man ser på situationen. Jag väljer att se det på det hela som ett väldigt lärorikt år. Främst har jag lärt mig att acceptera att jag inte kan kontrollera allt, och att det är bra att göra upp planer och mål i huvudet, men att det inte alltid blir som man tänkt sig. Och det är helt okej.

Förra året.

Jag hade ingen aning om att jag skulle få tillbringa största delen av det kommande året hemma, inlåst i mitt hus. Att jag skulle få lov att arbeta hemifrån på heltid. Att jag inte skulle få träffa min familj och mina vänner så mycket som jag velat. Att två närstående skulle gå bort (ej i covid), och att jag alltså skulle få möta många stunder av motgångar och besvikelse.

Idag.

Men året har ändå varit okej. På ett sätt har det gått väldigt fort, och det känns som om mina föräldrar var här och hälsade på för bara några månader sen, när det i själva verket var snart ett helt år sedan. Jag har njutit av att livet saktat ner en smula, med mindre måsten, mer sömn och mer self-care. Livet har haft sina fina stunder. Jag har aldrig varit närmre marsvinen; de är nästan för tama och kaxiga. Jag kommer alltid minnas vinprovningen i Cornwall och sommargrillningen hos mina föräldrar. Få stunder, små stunder, som ändå betyder så mycket.

Det här året har gjort att jag uppskattar livet mer. Ser det stora i det lilla. Trots att det varit ett minst sagt underligt år, så tar jag lärdomen om att allting löser sig, med mig in i framtiden. Det är ingen idé att oroa sig för det som komma skall, för allt man är med om gör en bara starkare ändå. Livet går inte alltid ut på att få som man vill, utan det handlar mer om att följa med i svängarna och växa som person genom varje upplevelse och erfarenhet. Den insikten tackar jag detta år för.

Gillar

Kommentarer