Masculine design

En gång varannan månad får jag ett meddelande av min svärmor att jag måste hjälpa henne med att planera den nya inredningsdesignen på deras vardagsrum. De har "bestämt sig" att renovera vardagsrummet, och de "bestämde sig" för... Två år sedan? Och ingenting har hänt.

Suckar alltid av frustration när jag ser hennes meddelande. Svärfamiljen frustrerar mig alltid av en rad olika anledningar - den största är väl att de är väldigt olika min egna familj, och alla har liksom en komplicerad relation till varandra, vilket jag inte kan förstå och sätta mig in i så bra. För mig har det alltid varit så att om jag tex stör mig på någonting mamma sagt eller gjort, så säger jag det till henne. Mamma och pappa bestämde självklart hemma när jag och min bror var små, men nu när vi alla är vuxna finns inte kvar någon "hierarki". Min brors synpunkter och värderingar väger tex lika tungt som min pappas. Nu blev det kanske en väldigt djup förklaring, men jag har svårt för familjerelationer där inte den där närheten, och framförallt öppenheten, finns som jag själv är van vid.

I alla fall, tillbaka till inredningen. Vi går i cirklar. Min svärmor vill ha hjälp och jag förklarar vad jag tycker är fint och skulle passa i deras hem. Min inredningsstil är att jag gillar mörka nyanser av jordnära färger. Svart, grått, brunt och lite vitt. En klick grönt, en klick rosa eller rott kan också göra ett rum mysigt, men jag brukar hålla mig till den neturala färgskalan. Min svärmor tackar för tips, men ingenting av det jag föreslagit godkänns sedan av min svärfar som är "mannen i huset" och alltid har sista ordet...

Det här mörka köket är en dröm.

Så min svärmor återkommer och frågar mig om råd igen. Hon vill alltså att jag ska ändra på mina förslag. Jag blir lite trött för jag är inte en inredningsarkitekt. Jag har sagt mitt, vad jag tycker är fint, och det spelar sedan ingen roll hur många gånger du frågar mig om råd; jag kommer ju inte ändra mina åsikter. Min svärfar vill ha kvar heltäckningsmattan. Annars fryser han om fötterna (hur engelskt?! 😂). Jag tycker det är horribelt, så jag kommer inte föreslå en grå heltäckningsmatta i vardagsrummet bara för att försöka medla mellan parter som tippar på tå runt varandra... Eller en orange, eller en blå... Något jag inte tycker är fint och därför inte står för. Jag förstår inte poängen med det. Vips så har de en grön heltäckningsmatta och gula skinnsoffor i det nyrenoverade vardagsrummet, och min svärmor säger till alla som kommer över att det är "lindas design". NEJ.

Och det här är drömmarnas vinkällare. Hur snyggt är inte grå marmor?!

Det finns en anledning till varför jag inte jobbar som inredningsarkitekt utan MED dessa istället (jag har ju hand om all möjlig byggnadsinformation åt vara kunder). Jag skulle inte gilla om en kund kom till mig och ville ha ett gult rum, och jag sedan fick lov att rätta mig efter det, och försöka hitta gula soffor som jag ansåg var "fina." och fortfarande skulle representera mig som designer.

Min designinspiration är maskulin. När jag tänker på inredningsdesign drömmer jag om ett stort hus med mycket öppna ytor, men mörka ytor. En walk in closet full med Armanikostymer, och en het man som står och lagar en gryta i köket 😉Och jag älskar trappor. I alla möjliga former, men speciellt den här trätrappan ovan.

Självklart gillar jag feminina touches med fina ljusstakar och runda speglar, men att ha ett kök, vardagsrum, sovrum och badrum som är mörka, stilrena och har en enkel röd trad rätt igenom är min vision. Jag tycker jag lyckats bra med det i mitt egna hem, samtidigt som jag lyssnat på min man att hålla hallen lite ljusare än vad jag kanske ville från början (väggarna är väääldigt vita).

Jag gillar som sagt runda speglar, och den här khakifärgade väggen tycker jag är grymt snygg i badrummet ovan. Ibland blir det riktigt bra att bryta av med en färgklick (dock inte med en färgad heltäckningsmatta!!) Jag vet därför inte vad jag ska svara på det här meddelandet nu... Ska jag svara överhuvudtaget eller bara låta det rinna ut i sanden. Jag förstår att svärmor värdesätter mina ideer och gillar min inredningstil, och det tar jag verkligen som en komplimang, men det finns inte så mycket annat jag kan tillägga än det jag redan sagt.

Gillar