Lockdown-ångest

Nu tar jag helg efter vad som varit en busy arbetsvecka! Så här trött efter en vecka av jobb har jag nog inte varit i hela lockdown. Dock älskar jag ju att arbeta med arkitektur, och att arbeta hårt i vardagen som den ser ut just nu, gör bara att jag känner mig meningsfull. Jag har vaknat upp med en lockdown-ångest i några dagar, och det fungerar att arbeta bort den och få tänka på något annat.

Ångesten kan smyga sig fram på dagen genom att jag först tittar på mitt hår, ser den mörka utväxten och inte vet när jag kan gå till en frisör nästa gång. Någon timme senare ser jag hur någon äter på en restaurang med sina vänner i Sverige på instagram. Jag påminner mig själv att undvika sociala medier. Ingen i Sverige förstår hur situationen är här i alla fall. Några timmar senare tänker jag på min familj och hur längesedan vi sågs. Att fastän det förhoppningsvis kommer en tid efter corona, då vi alla kan vara tillsammans igen, så har vi ändå förlorat ett år i varandras liv. Tid som vi aldrig får tillbaka.

Ett par timmar senare, tittar min man på nyheterna. Fortfarande inget besked om när lockdown är över, och jag vet ju att även när regeringen säger att den är över, kommer vi säkert kastas in i en tier 4 som inte alls är någon skillnad från lockdown. Kommunikationen om situationen vi befinner oss i är bedrövlig. Jag vill inte veta hur många som smittas eller dör varje dag, jag vill veta statistiken på människors mentala hälsa. Hur många som förlorat sina jobb, hur dålig nationalekonomin ser ut och vad som görs för att stoppa en stor ekonomisk depression i framtiden. Jag förstår inte hur en nation kan befinna sig i ett kortsiktigt kaosmode i ETT ÅR, utan en långvarig, fungerande strategi.

Att resa hem till Sverige för mig i en vecka är fortfarande omöjligt, och det gör mig så ledsen att inte få vara fri, att inte få bestämma över mig själv och mitt liv längre. Jag påminner mig själv att alltså också undvika nyheterna och media. Jag vill inte höra någon gissning om att restauranger kanske får öppna i maj. Att saker och ting kanske är lite bättre till hösten.

Den enda personen jag träffat i verkligheten i år, 2021, är min man. Det är inte normalt, det är inte okej. Från att ha gått från ett öppet samhälle där allt är möjligt bara man arbetar för det, så är ingenting lagligt längre. ALLT är verkligen förbjudet, och jag känner att jag inte har någon kontroll över mina mål och mitt liv längre.

De visar tysk fotboll på tvn, och på åskådarläktarna ser jag publik. Alla platser i världen verkar verkligen bättre än UK just nu. I tyskland kan man gå på fotboll, i New York kan man sitta på uteserveringarna, i Kalifornien är det okej att vistas i sina vänners hem.

Jag blir arg, ledsen, besviken över att det får gå så här långt. Att regeringen får hålla oss inlåsta i flera månader för en sjukdom där knappt 1% av människorna dör. Att trots vaccinationer av de äldre och mest sjuka, så tänker inte samhället öppna upp. Istället för att skicka pengar till sjukvård och forskning, så skickas en stor summa pengar till människor som blivit furloughed för att de inte får gå till sina arbeten längre. Så oproduktivt och det mest värdelösa ekonomiska beslutet någonsin.

På natten drömmer jag fantastiska drömmar om att jag träffar vänner och familj. Dvs tills de alltid avbryts av att jag inser att jag glömt mitt munskydd, eller att polisen kommer, eller att jag missar mitt plan och mitt pass har gått ut. Jag vaknar upp med ångest, och då lever jag ändå med min underbara man i mitt fina hem och kan jobba varje dag. Jag kan inte föreställa mig hur de människor som är ensamma, utan jobb, känner sig just nu.

Någonstans måste alla förbud och restriktioner balanseras med människors välmående och ekonomiska tillstånd. För fastän inte alla får covid eller alla dör, så har vi alla dött lite inombords pga dessa restriktioner. Jag väntar tålmodigt, men frustrerad, efter en dag med en bättre balans.

Jag hoppas och tror dessutom att saker och ting kommer kännas lite bättre så fort våren och värmen kommer, och dagarna blir ljusare. Jag vill ju fortfarande tro att 2021 kommer bli ett fint år.

Nu tar jag helg!

Gillar

Kommentarer