Lockdown

Idag är första dagen på en total lockdown av hela England. En lockdown som kommer vara i minst 3 veckor. Jag har skrivit förut att det är en märklig situation vi befinner oss i, och jag vet inte hur jag ska förklara det på ett annat sätt. Jag vaknar fortfarande på morgonen och tror att världen ser ut som den alltid gjort, men på endast en vecka har det mesta ändrats. Nu kan vi bara gå ut på en promenad om dagen, eller för att handla mat.

Egentligen har jag ju levt så i en vecka redan, så för mig blir det inga stora ändringar. Jag läste ett klokt inlägg om att de som först NU känner att de måste ändra på sitt levnadssätt, har gjort något fel. Vi har ju blivit rekommenderade att isolera oss och vara försiktiga i två veckor redan. Jag kan med gott samvete säga att jag tagit mitt ansvar i det hela, och fortsätter att göra det.

Jag fortsätter att arbeta hemifrån, fastän jag är förberedd på att det kommer bli svårare att göra så med tiden. Dagen har knappt börjat och jag har redan mötts av besked om att ett av mina byggnadsprojekt fått lov att stänga ner. För tillfället. Jag är glad så länge jag har någonting att göra, och fortfarande får ut en lön. Inte för att man kan spendera pengarna på något annat än huslån, räkningar och mat just nu, men jag tror vi alla kommer behöva varenda krona när allt väl är över.

Nu kämpar vi på och tar tag i den nya vardagen. En vardag med endast min man och mina marsvin som fysiskt närvarande i mitt liv, och alla andra finns på telefonen. Min mans familj har dessutom ALLA fått Coronaviruset nu, och vi håller tummarna att de kryar på sig så fort som möjligt.

Gillar