Jag älskar skatteverket

Självklart är livet inte värt att leva om man inte får lite mindre hjärtattacker ibland. Oftast kring pappersarbete, byråkrati och okunnig personal, såklart.

Idag fick vi nämligen tillbaka hindersprövningen på posten, och nej, den gick inte igenom. I brevet från högste, svenske folkbokföraren (där både mitt och min fästmans namn är felstavade flera gånger), står det att jag måste tillbaka till ett servicekontor, så de kan ta kopior på mitt pass eftersom jag inte är folkbokförd i Sverige. Detta är sjukt frustrerande, eftersom jag frågade flera gånger om de inte ville kopiera mitt pass när vi var där i maj. “Nej, det behövs inte”, sa dem. “Du är ju svensk medborgare.”

Tack så mycket.

På grund av extremt okunnig och stressig personal, tar det nu minst en extra månad för oss innan vi kan få svar om hindersprövningen. En extra månad som vi faktiskt inte har. Att de dessutom felstavat våra namn flera gånger, inger ju inte ett större förtroende för dem precis. Nej, mitt förnamn är inte Linde och jag skulle uppskatta om ni inte ändrade mitt namn till det…

Vi har varit ute i god tid med alla papper och irriterande långa processer, och så är risken att allt faller igenom på grund av något vi själva inte kan kontrollera. Något så dumt som en utebliven passkontroll. Tur att jag är i Sverige nästa vecka, så jag kan “komplettera” min ansökan. Förhoppningsvis kan vi reda ut allt då, och alla papper går igenom innan bröllopet. Jag vill helst inte “låtsasgifta” mig. Jag är inte 10 år, Skatteverket, vilket ni borde veta, men ni har säkert skrivit mitt personnummer fel med.

Gillar