Exakt 10 år sedan

Jag ställde mig längst fram i klassrummet, vid talarstolen, och var redo att hålla mitt tal. Det var min första IB exam och en svenska oral presentation om musikens betydelse i En Herrgårdssaga. Timern började ticka, men inga ord kom ut ur min mun. Det var en hemsk känsla. Efter ett tag sade min gamla gymnastiklärare Jimmie att jag kunde sätta mig ner igen. Jag hade failat, och fick en 3:a…Jag hörde klockan pipa, men det var inte timern vid talarstolen, det var mitt alarm. Jag vaknade upp och var så glad att allt bara hade varit en dröm. Det var morgon, och jag hade fortfarande talet framför mig senare den dagen.

Jag är så stolt över hur hårt jag jobbade för 10 år sedan. Jag var bara 18 år, men väldigt mogen på vissa sätt. Tex gällande arbetsmoral och att man måste jobba hårt för det man vill här i livet. Dagen innan min första exam hade jag tagit på mig ansvaret att sätta ihop en talarlista (om turordningen under exams), och där hade jag satt mig själv som först ut. Det var en plats ingen krigade om, men redan då förstod jag att det var bättre att ta tag i det man var nervös över direkt, istället för att vänta och bygga en ännu högre mur av nervositet runt omkring sig.

Jag höll mitt tal, det gick väldigt bra, och jag kunde sedan i resterande 3h bara sitta ner och lyssna på alla andras tal. Utan att räkna ner hur många minuter det var kvar tills det var min tur.

Det är konstigt att det här var hela 10 år sedan. Samtidigt skulle det kunna vara 15 år med. Tidsuppfattningen blir skev ibland. Speciellt när jag lyssnade på de låtar jag hade skrivit ner att jag lyssnade på just då. När jag peppade som allra mest inför min första exam. Head Straight med Alex Metric, Dead End Countdown med The New Cities och Monster med Itchy Daze. Det var som om jag hoppade bakåt i tiden och skulle gå in och hålla det där talet igen.

Gillar

Kommentarer