En liten dipp bara

Jag har varit nära till gråt i några dagar nu. Det har varit så lätt att fokusera på det jag inte har, istället för allt jag har här i livet. Jag har inte träffat mina föräldrar eller min bror, min mormor eller någon annan där i Sverige på snart 7 månader. Jag har försökt blivit gravid, men det har bara resulterat i urinvägsinfektioner. Och jag sätter en sådan press på mig själv att prestera på topp på jobbet varje dag, när det jag kanske skulle behöva mest är en riktig semester.

Men jag har mina underbara marsvin, som springer fritt på golvet efter mig varje dag, och är mer som mina hundar. Det är verkligen underbart att få tillbringa varje dag med de små grisarna. Jag har också världens underbaraste make, ett mysigt hem, en bra ekonomi. Så mycket fina saker i livet som jag både jobbat hårt för, och som uppstått spontant på vägen.

Ibland har man dagar då man bara känner sig väldigt liten och svag. Det är svårt, i en värld där man måste vara så himla stark hela tiden. Men snart är jag fysiskt frisk igen, och då kommer det genast bli lättare att också må bättre psykiskt, det vet jag ju. April har på det stora hela varit en bra månad, och jag förväntar mig bara bättre saker av 2021 från och med nu. 🧡

Gillar