Det är för tidigt

SAS har börjat flyga ett direktflyg om dagen mellan Heathrow och Arlanda, och jag blev så glad när jag fick ta del av nyheten. Plötsligt kände jag mig inte lika instängd längre. Jag kan ta mig till Sverige om jag vill utan att behöva riskera långa mellanlandningar i Amsterdam eller Helsingfors. Men med friheten av att nu kunna resa till Sverige om jag verkligen vill det, kommer dock också ett ansvar. Ett stort ansvar. Ska vi verkligen resa just nu?

När Kalifornienresan blev inställd i april kände jag en lättnad. På det viset togs beslutet åt mig och jag slapp fatta ett beslut själv om att åka eller inte åka när världen befinner sig mitt i en pandemi. Samma sak skedde när mina tidigare planerade resor till Sverige i år ställts in av flygbolagen. Men nu har jag alltså fått tillbaka lite av friheten, och kan själv bestämma om och när jag vill till Sverige. På direkten känner jag att jag inte vill fatta fel beslut.

Jag skulle jättegärna vilja resa till Sverige om ett par veckor. För att träffa alla där hemma, och krama om alla som jag inte fått sett face-to-face på ett halvår. Kunna gå till frisören och bleka min utväxt. Kunna gå till en restaurang och äta riktigt god restaurangmat. Kunna bowla eller bara gå runt på stan och titta i butiker. Men fastän Sverige aldrig befunnit sig i en lockdown, fastän svenskarna inte kan föreställa sig hur tajta restriktioner vi haft här och i andra delar av världen, så har Sverige fortfarande ett stort ansvar. Att hålla avstånd, inte göra onödiga resor, inte sprida sjukdomen vidare. Och hur mycket jag än skulle vilja det, så kan jag inte krama om mormor med ett gott samvete just nu. Träffa alla jag vill träffa. Jag vill ju ta mitt ansvar för att stoppa spridningen av viruset. Även om jag slipper kommunaltrafik till och från flygplatserna, så kommer jag ändå ha befunnit mig på ett flygplan och flygit in från ett annat land. Jag vill så gärna att allt ska se likadant ut i Sverige, så som jag sist lämnade det. Att kunna fly dit för en vecka för att lämna verkligheten här. Men det fungerar inte riktigt så.

Jag har bestämt mig att vänta till slutet av juli. Kanske till och med augusti beroende på hur situationen ser ut i Sverige just då. Och fortsätta ta en dag i taget. Jag är ganska säker på att jag inte haft viruset än, och att inte mina nära och kära i Sverige haft det heller. Så just nu vill jag inte riskera något. Men det känns som sagt bra att jag fått tillbaka valmöjligheten. Firheten. Att jag kan ta ett direktflyg till Sverige i princip när som helst, när det som sagt känns som ett bra beslut.

Gillar

Kommentarer