Börjar tröttna lite...

Dag 40 på isoleringen. 51 dagar sedan min senaste "utflykt" i friheten. Vi åkte till Stamford Bridge en fredagskväll och hängde med min mamma och pappa. Vilka tider! Jag skulle ljuga om jag inte börjar tröttna på det här nu. Tvekar om den här lösningen verkligen är det bästa för landet, hälsan, ekonomin... Sveriges syn på det hela känns mer hållbart, från alla vinklar. Jag saknar inte att jobba på kontoret. Inte alls. Jag trivs fortfarande att arbeta hemifrån. Men det jag saknar är friheten att kunna gå till en restaurang, kunna shoppa, kunna resa. Jag är en person som gärna sätter mål och hela tiden vill ta mig framåt i livet, och just nu känns allt bara så begränsande. Men jag tänker fortsätta göra det bästa av situationen och fokusera på de positiva aspekterna. Men innerst inne är jag också trött, precis som alla andra.

Idag är det fredag, och som vanligt har vi faktiskt lite fredagsfeeling här hemma. Jag och min man försöker alltid göra något speciellt på fredagskvällarna, beställa take away, tända ljus - göra någonting som får oss att verkligen känna att YES det är fredag! Annars blir det svårt att hålla isär dagarna. Ikväll kanske det blir fish n chips, jag vet att min man är sugen på det. Annars skiner solen och jag ska sitta ute ett tag på min lunchrast och sola. Njuta av årstiden, och njuta av att vi är friska. Det är fredag!

Gillar