A pick me up day

På fredagskvällar ser jag alltid fram emot att sova ut på lördagsmorgonen. Dock vaknade jag redan klockan 7 igår, kände mig riktigt utvilad, och det var så ljust, fastän persienner och gardiner var fördragna. Så jag gick upp, släppte ut marsvinen (de gillar att äta frukost ute på sin filt), stekte ägg till frukost och diskade undan allt från kvällen innan. Kände att det här kommer bli en bra dag.

Två timmar senare vaknade min man och kände sig riktigt nere. Han har alltid varit så positiv genom hela lockdown, och alltid piggat upp mig när jag känt att livet varit orättvist och fruktansvärt begränsat. Han har alltid fått mig att se ljuset i tunneln liksom. Så igår var det mitt ansvar att pigga upp honom.

Vad ska man hitta på i lockdown som man inte redan gjort hundratals gånger? Jag kom på att vi kunde ta en långpromenad in till Sutton och köpa en kaffe på något av de cafér som serverar takeaway. Vi behövde bara kliva utanför dörren för att min man skulle känna sig lite mer positiv igen. Vi såg dessa blommor ovan i vår rabatt på framsidan, som blommar för fullt. VÅREN är ju på väg!!

Min man fick bestämma var han ville köpa sitt kaffe, och valde Café Nero. Där köpte vi varsin cappuccino (min decaf såklart), och satte oss sedan i Sutton's stadspark på en bänk. Egentligen får man inte ens sitta på en bänk och dricka kaffe i lockdown för att det räknas som en picknick (så skrattretande, jag vet 😂), men what the f*ck. Här har vi följt lockdown-reglerna i ett år, jag har inte träffat en enda människa sedan december. Om någon vill ge mig en böter för att jag sitter på en parkbänk med min man och dricker en takeawaykaffe.... Gör det bara! 😂

Det var mysigt, och när vi kom hem efter att ha gått totalt 12km, så kändes det som om vi faktiskt fångat dagen på bästa sätt och gjort något annorlunda. Min man var glad igen, jag var ännu mer peppad på våren och både jag och min man är säkra på att allt kommer bli bra tillslut 😊

Gillar