Det är dags för mig att skriva det sista inlägget för 2019. Nu ska jag ta vara på de resterande timmarna i Sverige, innan jag mycket snart flyger tillbaka till England igen. Och det blir inte bara jag som åker den här gången - hela familjen ska med. Julledigheten fortsätter med nyårsfirande med hela familjen samlad, inklusive min man, som jag nu ser fram emot att återförenas med väldigt, väldigt mycket. Jag längtar även efter mina marsvin, och jag är säker på att de mer än gärna vill att jag ska komma hem vid det här laget också.

2019 har varit ett bra år, med många höga toppar och endast ett fåtal dalar. Jag hoppas nästa decennium blir minst lika bra som detta, och ännu bättre. Jag ser fram emot att få lära känna mig själv ännu bättre, få fördjupa relationer med människor som står mig nära, och få lära känna nya vänner. Kanske få utöka familjen. Göra fantastiska saker jag aldrig kunnat drömma om.

En sak är säker, och det är att jag kommer komma tillbaka till Sverige mycket snart igen. Jag älskar att hälsa på här, få andas den friska luften och bara umgås med människor som gör mig glad ett tag. Men först tar jag alltså med min mamma, pappa och min bror på ett äventyr hem till mitt hem i England. Ser fram emot en härlig nyårshelg och att fira in det nya året - det nya decenniet - i stil. Med de jag älskar allra mest ❤️

Gott nytt 2020! Det kommer ta ett tag att vänja sig att skriva det. Att säga det. Jag känner redan en saknad över dessa 10 år som passerat alldeles för fort. Men när jag läser igenom min gamla blogg från december 2009, finner jag exakt samma känslor och ord där. Jag var rädd för framtiden, för ovissheten. För vad som skulle ske i karriären, med kärleken, och vilka personer jag älskade som skulle lämna mitt liv för alltid. Jag ville inte veta.

Fastän jag förlorat min morfar, mina gammelmödrar, och det fortfarande gör ont att kontakten brutits med ett par vänner, så minns jag alltid det positiva från detta årtionde. Hur mycket jag växt, och allt roligt jag upplevt. Livet kommer aldrig vara perfekt, men framtiden är samtidigt ingenting man ska oroa sig för. I slutänden kommer vi ju i alla fall mest ihåg, och värdesätter, allt det som varit bra. Livet är härligt, och jag ser fram emot ett nytt år!

Älskar att gå runt i snön i mina Michael Kors-stövlar.

Det är mysigt att vara i Sverige över jul, och jag försöker njuta av att vara här så mycket som det bara går. I förrgår gick jag till mormor, och vi delade på en julöl. Alltid lika trevligt att hänga med henne.

Innan dess gick även jag, mamma och pappa till den lokala pizzerian för lunch. Vi hade tröttnat på julmaten. Och senare på eftermiddagen var det dags att bänka sig framför tvn för boxing day fotboll.

Jag drack det sista glaset från min Amore Mio Prosecco. Verkligen ett prosecco jag skulle rekommendera! Och nej, jag använder inte solglasögon inne, men jag hade precis hittat mina gamla solglasögon när den här bilden togs. De var mitt favoritpar för kanske 5 år sedan, och nu ska de få följa med mig tillbaka till England och få chansen att bli mitt favoritpar igen.

Igår blev det en lunch på Bankiren med en vän. De serverade fläskfilé med potatisgratäng och friterad fisk med remouladsås. Det var en god blandning (fick ju självklart prova på båda rätterna!). Deras salladsbar var också jättegod. Såg fram emot att äta lite morötter och broccoli efter flera dagar av rödbetssallad.

Efter lunchen, och lite spring i butiker (hittade inget roligt), mötte jag upp mamma och pappa på O'learys. Blev väldigt sugen på bowling, men vi ska ju faktiskt spela det redan på tisdag igen. O'learys måste i alla fall vara det bästa stället i Västerås just nu. Bodde jag här skulle jag hänga här jämt. 😉 Jag har sagt det förut, men jag säger det igen; det är underbart att hälsa på, men som jag känner just nu är Sverige ingenting för mig. Jag skulle alltså inte kunna tänka mig att bo här permanent igen. Sverige har förändrats på alla dessa år, och så har jag också. Vi har växt åt olika håll.

Äntligen kom snön! Det är så vackert och vitt ute, och nu märks det verkligen att jag befinner mig i ett annat land / i Sverige.

Dessa dagar då jag bott hos mina föräldrar, har jag njutit av mammas fina juldekorationer och heminredning. Älskar alla stjärnor i fönstrena.

Ingen jul utan en vacker, blommande amaryllis. Och mer snö i bakgrunden.

Det här året kunde inte mamma och pappa komma överrens om hur de skulle klä granen, så pappa klädde en egen blå Chelseagran i källaren, och mamma fick då klä denna precis som hon ville, i mycker silver och lite rött.

Och till sist gillar jag att mamma satt upp det här hjärtat i gästrummet, som egentligen inte är en dekoration, utan en ask. En gång innehöll den choklad; för den här asken var faktiskt en alla hjärtans dags-present till mig från min man för länge länge sedan. Nu har den blivit en av mammas inredningsdekorationer.

Mitt mål är nu att gå runt och plocka lite saker jag vill ha här till min egna lägenhet (när mamma inte ser).