2010 RESUMÉ: KRIGSVILJA

Januari 2010

Jag började året med att skicka in min UCAS application. Alltså, jag sökte till 5 universitetet i England som jag ville gå på efter gymnasiet. De universiteten var University of Portsmouth, University of Brighton, Imperial College London, European Business School London och Kings College London.

Sedan började slutspurten på gymnasiet och International Baccaluarete programmet.

Kom tillbaka till skolan efter jullovet och möttes av världens tal utav lärarna. Att den här terminen är “farlig” eftersom det bara kommer kännas enklare ju mer jobb vi tar oss igenom, och ju närmre målet vi kommer. Men det är just då vi måste pusha oss själva extra hårt för att fortsatta framåt, för att få de betygen vi strävar efter under final exams. Allas vår favoritbiologilärare tog steget längre, och sade att det var dags för oss att låsa in oss själva i en städskrubb. Eller klättra upp i ett träd. I vilket fall; helt isolera oss från omvärlden så vi kunde koncentera oss på det som var viktigt i livet 😂

Det var mycket stress och press, men jag kände samtidigt att jag hade det mesta under kontroll. Det svåraste i januari månad var faktiskt att ta sig till och från skolan. Efter två veckor av temperaturer på -25 grader, frös tågledningarna, och jag fick åka buss till och från skolan varje dag. Det var så kallt, så mycket snö, och det tog evigheter. Jag kommer ihåg hur glad jag var nar jag vaknade på morgonen och det “bara” var -17 ute. Det betydde att tågen troligvis skulle gå igen som vanligt.

I slutet av månaden blev jag kontaktad av mitt gamla sommar/extrajobb, som frågade om jag ville jobba i sommar igen. Fastän jag trivdes så bra med att arbeta i en klädbutik, tackade jag faktiskt nej. Ena delen av mig ville prova något annat den här sommaren, och den andra kunde inte ens tänka så långt. Det var så mycket som stod på spel och skulle hända innan dess.

Februari 2010

Det var inte ofta jag fick känna mig som “vilken gymnasieelev som helst”, men 100-dagarsfesten var ett sådant tillfälle. Jag och några klasskamrater bestämde oss för att gå, för att fira att det var 100 dagar kvar till studenten. Vi hade förfest i en väns lägenhet och gjorde cocktails och lakritsshots, innan själva festen sedan hölls på Harry’s i Eskilstuna. Det var en jätterolig kvall.

Några dagar senare fick vi sedan hämta ut vara studentmössor, och jag fick hämta min mössa av en snygg kille som jag faktiskt träffade på Harry’s den där kvällen haha! Vi bytte nummer, men jag ångrade mig sedan direkt när han började smsa mig. Jag kunde inte förlora min stenhårda koncentration på skolarbetet just nu, och snubbla på målsnöret. IB fick vara mitt allt i 4 månader till. Tills jag kommit ut på andra sidan som en segrare, med ett IB diplom i min hand.

Efter 100-dagarsfesten fick jag influensa. Precis när mock exams week började. Mock exams var när vi skrev förra årets exams, i aulan, som om det vore våra riktiga final exams. Utifrån det fick vi sedan våra predicted grades, som skickades vidare till universiteten vi sökt. Riktigt bra predicted grades = många conditional offers från universiteteten. Plus att vi ju också fick veta hur vi låg till i de olika ämnena. Så det var en viktig vecka.

Jag kommer ihåg matten bäst eftersom det var då jag mådde som allra sämst. Huvudet var så tungt att jag inte kunde tänka, och hela provet kändes omöjligt. Det resulterade i att jag fick en 3:a i matte i predicted grades (ikke godkänt). Jag lyckades få ett conditional offer från University of Portsmouth och University of Brighton ändå, men de skrev att matten måste upp till en 4:a i final exams… Jag var så besviken på mig själv.

Mars 2010

Jag och en vän bestämde oss för att resa till England och Portsmouth. Jag ville jättegärna besöka University of Portsmouth. En del av mig vågade inte hoppas på att jag skulle komma in, medan den andra var oerhört nyfiken. Efter att jag fått mitt conditional offer blev jag nämligen inbjuden till ett öppet hus event i april, och jag kunde inte tacka nej till det.

I mars flöt livet på med mer plugg, plugg, plugg. Betygs och prestationsångesten nådde nya toppar, och jag åkte hemifrån, mot skolan, kl 05:00 för att komma hem vid 19:00 nästan varje dag. På eftermiddagarna gick jag och klasskamraterna till Eriksson’s och åt stripstallrik med bearnaisesås, eller så köpte vi kaffe, varm choklad och mackor i kafeterian, och pluggade i biblioteket i timmar efter vi slutat. De sista månaderna spelade det verkligen ingen roll när min skoldag slutade på pappret. Jag åkte nästan alltid hem med 17:17 tåget, och kom hem 19:00.

Jag ville det här så mycket. Jag ville få mitt IB diplom. Och inte bara det; jag ville få toppbetygen som jag visste att jag förtjänade.

April 2010

I början av april började min vänster handled att göra riktigt ont. Säkert skrivkramp, tänkte jag. Men när jag även började få utslag, som kliade, gick jag till läkaren som sa att det var muskelinflammation och bältros. En sjukdom som är ytterst ovanlig bland folk under 60 år… Läkaren kom fram till att det var stressrelaterat. Jag skrev hela tiden, och eftersom final exams är satta under tidspress, lade jag även en stor press på mig själv att få ner mina tankar på papper så snabbt som möjligt. Jag blev tillsagd att vila. Självklart lyssnade jag inte – jag lär mig bäst, och memorerar saker enklast, genom att skriva ner det. Flera gånger. Och jag kunde inte sluta plugga. Inte nu. Jag var orolig över att värken inte skulle släppa tills exams, men några dagar senare åkte jag till Portsmouth, och jag tror det blev min räddning. Handleden fick vila i flera dagar, och utslagen försvann.

I Portsmouth gick jag och min vän som sagt på öppet hus i Portsmouth Business School. Vi blev guidade runt de olika byggnaderna, fick sitta med i en seminarie, och sedan fick vi även besöka några Halls of Residence – alltså studentboenden där man kunde bo första året. Jag var mest intresserad av Rees Hall eftersom det boendet låg precis vid stranden. Efter att vi varit där blev jag bara mer säker på min sak, att om det skulle bli University of Portmsouth i framtiden, så skulle jag definitivt bo på Rees. Roligt att det blev exakt så också.

I Portsmouth besökte jag och min vän även Gunwharf Quays, stranden och Clarence Pier. Vilken mysig stad det var. Portsmouth visade sig verkligen från sin bästa sida också, eftersom det var 18 grader varmt och sol under hela vår vistelse. Innan vi akte hem igen, lyckades vi även hinna med att besöka Kings Cross i London, och platform 9 ¾.

Många hade sagt att det var en dålig idé att resa till England så nära inpå final exams. Jag missade två skoldagar, och många timmars pluggande. Men för mig var det exakt den motivationen jag behövde för att kunna ge mig själv den där extra, lilla pushen på slutet. Jag kom tillbaka till skolan med en krigsvilja. Två veckor kvar till final exams nu, och jag skulle ge allt. Och samtidigt försöka njuta så mycket det bara gick, för väldigt snart var allting över...

Gillar

Kommentarer