Bokmässan

Jag hade fel...

Men framtiden kom. Och kanske hade jag inte varit lika rädd då om jag vetat vilken stor del du skulle bli av den, Benjamin. Att lämna dig kändes som slutet, slutet på något som aldrig fick börja. Så fel jag hade, början var där. Först när vi fick se dig, hålla dig. Men det var också när vi lämnade sjukhuset utan dig. Det var då vi började vårt nya liv där en osynlig liten pojke skulle få plats. Hur kunde jag tro att vårt liv inte kunde rymma dig bara för att du inte skulle finnas rent fysiskt hos oss? Jag hade fel. För sen du upphörde med dina andetag så har du funnits i varje andetag jag tar. Och även om hela mitt inre brast den dagen när vi lämnade sjukhuset så önskar jag att jag vetat då det jag vet nu, att du skulle stanna hos oss, på ett annat sätt. Naturligtvis hade jag aldrig kunnat förstå det då. Avgrundsdjup saknad, sorg och smärta är det pris jag betalat för insikten. Varje dag sedan du lämnade oss har jag betalat det priset.

Inte en dag har gått utan att jag tänkt på dig, B.


Texten till bilden var min avslutnings-slide på seminariet på bokmässan. Jag skrev den kort efter att Benjamin hade fötts, och den handlar om stunden efter...

Linda

Gillar

Kommentarer