Torsdag den 25 april

I lördags kväll tog jag en speciell skål för mig själv, en "tacksam att min SLE är som den är och inte värre skål" En betydelsefull sådan. Jag tycker att det är viktigt att reflektera. I nio år har mitt liv varit på ett annat sätt, inte som jag tänkt mig min framtid men som har speglat mig till den jag är i dag. Allt har en mening och visst är det så att det får en mening först när vi ger det en mening, när valet kommer av vad vi ska få ut av det. Jag blickar inte tillbaka i backspegeln längre, i den har jag tittat färdigt, jag har accepterat, släppt och gått vidare. Jag skrev ju senast igår...jag njuter och gör det lilla jag kan och viktigt att acceptera, göra det bästa men samtidigt gå vidare.

Min lilla skål och reflektion av min SLE-dag var viktig för mig. Det var just den 20 april 2010 då jag fick min diagnos och några dagar senare började jag skriva och skrev såhär:

DIAGNOSEN SLE! (TISDAG DEN 20 APRIL 2010) (klicka på den så kommer du direkt till sidan)

Ett tungt besked har landat på mina axlar idag. En tung dag. Ska det bara liggas här? Ta hand om sig själv eller tycka synd om sig själv? Jag vilar och bara vilar, kroppen SKA få återhämta sig nu. (Mycket stolt över mig själv att jag klarade av, att inte åka till jobbet idag.) Tårar Tårar Tårar Håkan. Finner inga ord för den mannen i dagsläget. Ringer och frågar hur jag mår och hur det går och i nästa sekund åker han hem från jobbet och kikar till mig. Kramas lite i soffan;) Underbart! Vi har pratat MASSOR och kommer att prata MASSOR! Frågor och funderingar dyker ju upp hela tiden från oss båda. TACK Vänner! TACK vänner för era hälsningar, sms och telefonsamtal! Ni ska bara veta vilka underbara vänner jag har runt omkring mig! mer prover, Reumatologen ringer och ber mig komma in och ta mer prover. Tårar igen, blir lite rädd igen, tänk om det är ngt? Har kroppen angripit någon kroppsdel? Nä, det var ju just så jag inte skulle tänka! Jag åker in till KSS och tar proverna, personalen på Reumatolog är underbar! Jättesnälla! Medicinera hämtas och ställs in i skåpet på sin nya plats. Knappar in i mobilen hur och när de ska tas, här ska inte glömmas! Godnatt

De första dagarna när jag börjar skriva handlar mycket om vila och återhämtning. Jag minns så väl hur min läkare förklarade för mig hur viktigt det nu var att vila då kroppen var helt slut och behövde återhämtning. Vila? Jag? Okej, kunde väl inte vara så svårt men där och då i chock med alla tankar som for över min familj, mitt jobb och över min egen sjukdom och över en framtid om det ens överhuvud taget fanns någon så var det svårt.
Vila. Vad är vila? Vem vilar? Vilken frisk människa vilar? Gör du? Det är svårt att vila men idag kan jag sträcka på mig och säga att jag är bra på det men jag jobbar också dagligen med det. Här skulle jag nu haft med ett par rader jag sparat sedan tidigare för att just förklara vad vila egentligen är och vad det innebär, vad som egentligen händer i hjärnan när vi vilar men nu finner jag det inte och de orden hittar inte fram men ni ska få ett annat ord jag hittat; energipsykologi. Gillar ordet så mycket.

Nä vänner! Nu met nio år med min SLE och med just nu en ganska bra balans
i min tillvaro så säger jag härmed godnatt för i morgon bitti väntas nya äventyr igen.
Italien och Rom, väntar på Herr och Fru Svanberg.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229