Nu har vi seminariet klart där både vår teoretiker Levinson gjorde bra ifrån sig och även stödgruppen.

Vi har lärt oss om olika teorier som handlar om människans utveckling. Bl.a. Piaget, Freud, Erikson och Levinson.
Vi har fått ta del av de olika influensernas teorier om livscykeln och hur olika faktorer påverkar utvecklingen. Vi har diskuterat olika faser i livet, dess utmaningar och kriser. Vi har lärt oss om de olika åldrarnas utveckling och människans välmående i de olika stadierna. Vi har reflekterat över vår egen utveckling och mognad. Vi har tagit del av ett nytt lärande sätt (nätbaserad diskussion).
Vi socionomer har lärt oss se kopplingen mellan sociala aspekter och människans utveckling, tyngden av sociala relationer och en trygg miljö. Vår ergoterapeut har tagit del av lärandesättet PBL och lärt sig om handens funktionella utveckling, människans motoriska-, sensoriska- och perceptuella utveckling.

Kursen har varit givande, lärorik och vi har lärt oss att samarbeta med andra yrkesgrupper och ta del av andras tankesätt och perspektiv. 


​/ Basgrupp 5
Ricarda, Lina, Sophia, Felicia, Maria och Sille-Riin

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Denna vecka var utgångspunkten åldrandet och vi har då valt att skriva om de äldres välmående.

Dunderfelt skriver att "kypsyyden ikävaihe" alltså mognads åldersfasen börjar vid 60/65års-åldern. Dock känner sig allt färre i den åldern sig gammal eftersom den livslängden nuförtiden är längre än förr i tiden. Livslängden hos kvinnor idag är i medeltal 81,8 år och för män 75, 1år. I början av 1900-talet var den livslängden i medeltal 45 år och 1960 var den 70 år. Han nämner även att kontroll över sitt eget liv, bra självkänsla, god kondition och självbestämmanderätt främjar de äldres välmående.

Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både psykiska och fysiska besvär. Saker som kan påverka äldres välmående är att deras minne försämras, syn & hörsel blir nedsatt, ämnesomsättningen blir långsammare och att cellerna inte förnyas i samma takt vilket gör att ben och muskelmassan minskar. Det är inte bara fysiska saker som kan påverka en äldres välmående utan även socioekonomisk status. Levnadsvillkoren man föds i som liten, alltså vilka möjligheter man har tack vare familjen t.ex. utbildningsnivå.

Enligt statistik så mår personer i ett parförhållande bättre än de som lever ensamma. Det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre är depression och det som skiljer sig bland yngre och äldre är att de äldre söker oftare vård för kroppsliga besvär än psykiska symptom.

Samhällsfaktorer som påverkar en äldres välmående är attityden till de äldre, boendeförhållanden, pensionsgränsen och medians inflytande. Livsstilen spelar även roll i de äldres välmående och de så kallade fyra hörnpelarna för aktivt och hälsosamt åldrande är:

Fysisk aktivitet:
De positiva effekterna av fysisk aktivitet och utevistelse för äldre är många. Det ökar bl.a. välbefinnande, stärker skelett, bevarar muskulatur och rörlighet samt motverkar övervikt, förbättrar sömnen och främjar den mentala- och sociala hälsan.

Goda matvanor:
Maten och trivsamma måltider har stor betydelse. Precis som resten av befolkningen behöver äldre få regelbundna och varierade måltider för en god hälsa. Kosten bör innehålla mycket frukt och bär, fiberrika livsmedel etc.

Social gemenskap:
Att känna sig socialt delaktig är en förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever i. Här spelar politik, folkrörelser, kultur, folkbindning och föreningsliv en stor roll. Äldre människor kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter. En social gemenskap är grundläggande för en god hälsa.

Meningsfullhet:
Vad som nu är meningsfullt är väldigt individuellt. Men kan exempelvis vara att känna sig delaktig och klara sig själv i vardagen, kunna besöka nära och kära eller att laga mat.

"Ett tredje alternativ bejakar ålderdomen som en möjlighet att reflektera över sitt liv, försonas med hur det blev och njuta av de år som är kvar."
Carl G. Jung ansåg att människan under sina första 50 år ägnar sig åt att lära känna världen. Resten av livet behöver hen för att lära känna sig själv. Han har en teori kallas gerotranscendens där han anser att den åldrande människan på flera sätt transcenderar, eller går över, gränser som hen under sitt tidigare liv varit noga med att hålla sig inom. Kan t.ex. handla om att människor förflyttar sig i tankarna obehindrat mellan tid och rum, de lever här och nu och accepterar det de inte förstår, ser sig själv tydligare än någonsin och tappar intresse för ytliga relationer. Det är viktigt hos vårdpersonal att uppmuntra till gerotranscendens.

Dunderfelt har konstaterat att de som lever länge oftast har bra mobilitet och inte har rökt under sitt liv, vilket också lett till att de varit nöjda med sitt liv och mått bra. Dock har det uppkommit vissa skillnader mellan kvinnor och men gällande påståendet. Kvinnornas prioriteringar har för det mesta bestått av god fysiksk mobilitet och sociala relationer medan männen prioriterat en bra arbetsplats och självständigt tänkande.

/ Basgrupp 5
Lina, Sille-Riin, Ricarda, Maria, Sophia och Felicia


Källor:

Bettinas föreläsning. "biologiska aspekter 2"
https://www.youtube.com/watch?v=s_i71I3nOZQ&feature=youtu.be

Kunskapsguiden
http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Aktivtochhalsosamtaldrande/Sidor/default.aspx Hämtad: 12.12.2017

Dunderfelt T. 2011. Elämänkaaripsykologia s. 192, 196

Sydsvenskan, 2012, Marianne Hederbro
https://www.sydsvenskan.se/2012-05-16/gerotranscendens-nar-livet-far-mogna Hämtad: 15.12.2017

Likes

Comments

Levinson var en amerikansk utvecklingspsykolog som föddes 1920 i New York och dog 1994. Han började intressera sig för samhällsvetenskap, studier om personlighet och filosofi. Därefter började han med studier om utveckling. Han var en pionjär inom forskning samt stadier och kriser av vuxenåldern. Han har främst studerat medelåldersmän men senare även kvinnor. Han var influerad av bl.a. Erik H. Erikson.
Levinson är mest känd för (1978) The Seasons of a man's life och The Seasons of a woman's life (1997). Han är en av grundarna till teorin, Positive adult development, vilket är inom området av utvecklingspsykologi som studerar positiv utveckling i vuxenålder. 

Levinson konstaterar att livsmönstret är en sorts design över individens liv = summan av alla individens relationer.

Livsmönstret byggs ofta på en eller två huvudkomponenter (yrkesliv & familjeliv). Är man arbetslös har man ändå familjen och hamnar man i skilsmässa har man ändå arbetet att luta sig tillbaka på. Livsmönstret utvecklas i en serie perioder, han talar om strukturbyggande och strukturförändrande perioder.
Strukturbyggande: i den här perioden formas livsmönstret och människan gör väsentliga val.
Strukturförändrande: inträder mot slutet av en strukturbyggande period och syftar till att skapa förutsättning för en ny.

Enligt Levinson består livsmönstret av fyra olika åldersstadier.

  1. Barn- och ungdom 0-17 år
  2. Tidig vuxenålder (18) 22-40 år
    Övergången 40-45 år
  3. 3. Mellersta vuxenålder 40-60 år
    4. Sen vuxenålder 60+

Varje stadie består av olika faser. T.ex. Kring trettio analyserar man kring de val man hittills tagit och väljer om man fortsätter enligt de val man gjort.
Enligt Levinson finns det fyra åldersstadier, medan Erikson anser att livscykeln består av åtta olika stadier - de så kallade "människans åtta åldrar".

Vi valde att fokusera på tidiga vuxenåldern, övergången och medelåldern också för att Levinson har valt att studera mest inom de områdena.

Den tidiga vuxenåldern har ett antal faser (perioder):

- Övergång till tidig vuxenålder - Många psykiska och fysiska separationsprocesser, att planera sin framtida värld, "vilken är min plats i vuxenvärlden" och "hur är jag som vuxen?"

- Att bli medlem i vuxenvärlden - Det egna jaget och vuxenvärlden förenas. Man är inget barn längre utan man är vuxen och därmed kommer det upp nya val som förändrar ens liv
- Trettioårsövergången - Möjlighet att kanske förstå sina gjorda val och sina egna lösningar samt att kunna fortsätta sitt liv
- Etableringsperioden - I det här skedet är personen på topp i sitt liv och vill göra det bästa av sitt liv. Inriktningen att "bli sin egen". Man överger det inre barnet i sig och utvecklas till vuxen
- Övergången i livets mitt - Begrundar sin tillfredsställelse med livet och fortsätter att utveckla sin självständighetsprocess samt gör mycket mera klarare regler för sig själv

Levinsons teori om vuxenårens stadier och faser består främst av dessa två begrepp: livscykel och livsstruktur. Livscykel handlar om människans synsätt att individuellt uppleva de olika övergångsfaserna. Om begreppet livscykel inte existerade skulle människor endast ha splittrade delar av information om livets olika faser, händelser och inte ett helhetsbegrepp. Ett exempel på detta är att människorna endast skulle ha information om olika trädslag men inte alls något om skogar eller kartor som eventuellt kan hjälpa personen att hitta genom skogen. Till livscykeln hör även alla de ovanstående övergångsstadierna ( bilden). Ingen fas/stadie är viktigare än den andra, även om de har individuella särdrag och händelser. Faserna är som årstider, alla är lika viktiga för livets helhet.

Livsstrukturen är det följande viktiga begreppet enligt Levinson. Begreppet hänvisar till de relationer en individ har för olika saker och personer under sin livstid. Oftast har människan några saker hen fokuserar sig mest på, som tidigare nämnt: familj och yrke. Den stora forsknings upptäckten Levinson gjorde handlar om att människans livsstruktur ändrar rätt så regelbundet i de olika faserna i människans liv. De olika faserna pågår i ca. 10 år medan fasövergången räcker ca. 5 år.


Övergångsfasen är indelad i tre faser:

1) Novisfasen (Novice Phase)

- Personen inser att något bör ändras

- Hen klarar inte av det "samma gamla"

2) Mittfasen (Mid-era Phase)

- Då individen inleder förändringen och försöker vara så duktig och bra som hen bara kan

3) Kulminationsfas (Culmination Phase)

- Klimax/höjdpunkten i fasen

- Då individen har vant sig med förändringen och är bekväm och stabil med "det nya normala livet"

Låt oss ta ett exempel som innefattar dessa tre faser. En vuxen man som har studerat klart och är självständig och arbetar har skaffat en familj och befinner sig nu i kulminationsfasen (höjdpunkten) eftersom allt är nytt, stabilt och bra. Men då han är i 50-årsåldern har det sista barnet flyttat hemifrån. Mannen vet nu inte vad han ska göra med allt extra utrymme och tomhet och befinner sig plötsligt i novisfasen, där han inser att något bör förändras för att han ska må bra. Så han börjar en ny hobby och är nu i mittfasen av "övergången av livets mitt". Efter ett tag inser han att han är mycket nöjd med sin nya hobby och känner sig lycklig och stabil och är tillbaka i kulminationsfasen.


Mellersta vuxenåldern, medelåldern:
Medelåldern är från
45-65 år säger Levinson. Han beskriver den som en tid då man trots att kanske hälsan blivit sämre, lever ett rikt och meningsfullt liv och meningsfullt men övergången dit betraktar han som en kris (han jämför krisen med puberteten/tonåren). Då Levinson själv uppnådde medelåldern, kände han sig intuitiv (=god magkänsla, spontan) och han ansåg att 40-års åldern just påminde om puberteten.
Man jämför gamla drömmar med hur det blev och grundläggande värdesättningar ifrågasätts. Detta kan tidvis vara en tung period.
Levinson gjorde en forskning som han blev att kalla Seasons of a mans life, som handlade om män från åldern 35-45 år. De upplevde 40 års åldern väldigt olika, men enligt Levinson upplevde 80% av dem olika kriser.

/ Basgrupp 5
Sille-Riin, Ricarda, Maria, Sophia, Felicia och Lina

Källa:

Bettinas föreläsning, Medelåldern
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=eMF9dEEYbEQ&feature=youtu.be Hämtad: 08.12.2017

Dunderfelt T. 2011. Elämänkaaripsykologia s. 34-36, 146

Människans livscykel, Daniel Levinson
Tillgänglig: http://www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/utvlivs.pdf Hämtad: 08.12.2017

Study, Daniel Levinson, Biography & Theory
Tillgänglig: http://study.com/academy/lesson/daniel-levinson-biography-theory.html Hämtad: 06.12.2017

Levinson's Life Structures
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=IOihEYs8-Ik Hämtad: 10.12.2017


Likes

Comments

Denna vecka har vi valt att tala allmänt om medelåldern där vi riktar oss in på välmående.

Man brukar säga att medelåldern är den mest brådskande tiden för en individ eftersom livet snurrar kring familj, arbete, fritid, eget välmående och eventuellt nära och käras insjuknande. Enligt Levinson är man ca. 45-60 år då man är i medelåldern. Trots att hälsan försämras, lever många ett rikt och meningsfullt liv men övergången dit beaktar Levinson som en kris som kan jämföras med puberteten/tonåren. Man jämför gamla drömmar med hur det blev och grundläggande värdesättningar ifrågasätts.
Jung antyder att den vuxnes psyke påbörjar en förändring och den vuxne märker att hens gamla mål tappat sin betydelse. Medelålderskrisen varar inte för evigt, då den vuxne sakta börjar analysera meningen med livet och kommer snart även komma på lösningar.
Tidvis kan detta också vara en tung tid i livet samtidigt som de kommer lugnare perioder som avlöses av övergångsfaser där individen funderar på sin/sina roller.

Vi har kommit fram till att det finns olika kriser i medelåldern så som:

- Medelålderskrisen givetvis (30års- och 40årskrisen)

- Utvecklingskriser och oförutsedda kriser

- Psykosociala kriser enligt Erikson

- Klimakteriet (ca. 50-årsåldern)

Enligt Erikson domineras vuxenåren av krisen generativitet och stagnation. Enligt honom är medelåldern ca. 30-50 år gentemot Levinson som antyder åldern i ett senare skede. Generativitet handlar om produktivitet och kreativitet, att den vuxne använder sig av dessa två faktorer genom att skapa nya kontakter eller nya idéer och produkter. Det har med självförnyelse att göra och påverkar individens identitetsutveckling. Stagnation är vanligt främst hos vuxna som är speciellt kreativa och produktiva och kan förstöra dem då de inser att deras egenskaper vi nämnt blivit försämrade och passivare. Det försämrar den vuxnas självkänsla och därmed mentala hälsa. Men då de klarat av den här psykosociala krisen blir välmåendet återigen bättre.

Dunderfelt skriver att fastän det finns kriser i medelåldern, klassificeras det ändå som en ganska lugn åldersfas. Man finner lycka, bl.a. tack vare sina barn och man tänker tillbaka på sitt liv och finner således mer livsglädje. Barnen börjar växa och flytta hemifrån så småningom och därefter får föräldrarna mer tid att fokusera på sig själva.

I medelåldern uppkommer olika utvecklingsuppgifter så som:

1. Att acceptera de egna föräldrarnas åldrande

2. Att acceptera ens egna kropps åldrande

3. Acceptera livskamratens åldrande

4. Få tillfredställelse genom yrke och arbete

5. Fostra hens barn till lyckliga och ansvarsfulla medborgare

6. Delta i samhällslivet

I medelåldern följer även olika utmaningar, dock är alla utmaningar individuella

1. Att utveckla och förändra sig själv i både tankar, känslor och att se på livet från en djupare synvinkel

2. Att finna sin plats både i samhället och gemenskapen, i familjen och parrelationer samt arbetsplatsen

3. Att skapa en relation till livets mening: individen skall känna igen sin egen individualitet och utveckla den


Då vi talar om välmående, finns det faktorer som kan påverka negativt, vilka vanor kan man då använda sig av för att öka ens välmående?

1. Bli arg. Var ärlig mot dig själv och visa dina känslor samt prata med någon om problemet. Ex chefen om det är jobbet som gör dig upprörd.

2. Ta en tupplur. Behöver ej vara flera timmar men en nap på 10-30 minuter förbättrar ditt humör och ökar koncentrationsförmågan.

3. Gör fysisk aktivitet till en kul grej. Tänk inte att det är en "måste grej" och ta upp något intresse du tyckte om som barn. Ex fotboll, dans etc.

4. Älska din kropp. Var nöjd med den du är och lär efter dig barnens bekväma inställning till kroppen.

5. Fråga dig själv vad du vill. Om det gäller löneförhöjning eller mer romantik av din partner så gäller det att vara tydlig.

6. Säg nej. Minska på stressen och tacka nej till saker som inte känns bra och gör istället stället saker du faktiskt vill göra.

7. Hitta glädje i små saker. Vuxna har tendens att glömma små glädjesaker i vardagen men ett tips är att tänka igenom vad som gör dig glad och återuppleva dem.

8. Tryck inte ner dig själv. Istället för att kritisera dig själv när saker inte går som du vill och älta dom gång på gång så ge dig själv andro och lär dig av dina misstag och gå vidare.

9. Be om hjälp. För många finns en rädsla att känna sig svag när man ber om hjälp men istället ska du lägga dina skuldkänslor åt sidan och våga be om hjälp när det gäller stora som små saker.

/ Basgrupp 5
Lina, Sille-Riin, Ricarda, Maria, Felicia och Sophia

Källor:

Teoretiker som vi använt oss av är Erikson, Levinson och Jung.

Dunderfelt T. 2011. Elämänkaaripsykologia s. 132, 144-145
Erikson H.E. 2004. Den fullbordade livscykeln s. 84-85
Crain, William 2014. Theories of Development - Concepts and Applications 6th edition s. 380-381

MåBra, Ida Gustafsson, 2017.
Tillgänglig: https://www.mabra.com/lev-som-ett-barn-9-vanor-som-okar-ditt-valmaende/ Hämtad: 05.12.2017

Bettinas videoklipp, Medelåldern, 2015.
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=eMF9dEEYbEQ&feature=youtu.be Hämtad: 05.12.2017

Likes

Comments

Dagens inlägg kommer handla om den tidiga vuxenåldern, identitet och utveckling hos denne.
Under de unga vuxenåren försöker de flesta komma fram till vad de vill göra med sitt liv och hur de vill att deras framtid skall se ut. Med hjälp av identiteten är man klar ställd inför vuxenlivets ansvar, anpassningar och utfästelser samt besvikelser, förluster och motgångar. Att befinna sig i en ung vuxenålder har olika förändringar hela tiden och det hör till, tankar dyker upp som exempelvis "Vem är jag?", Vem kommer jag att bli?", "Vad har påverkat den jag är?", "Vad är viktigt för mig?" etc.
Idag talar man om moderna identiteten. I dagens samhälle finns andra krav än tidigare, traditioner styr inte den unga lika starkt som förr.
Vi har även denna gång nämnt olika teoretiker och dess syn på den unga vuxenåldern och fått en inblick i vad som skiljer teorierna åt.

Havighurst

Havighurst grund för de olika utvecklingsstadierna är att den biologiska och sociala utvecklingen genomgåtts på ett positivt sätt. Varje stadie är knuten till vissa krav och förväntningar, som uppställs av omgivningen och av individens biologiska ålder. Hans fjärde stadie, tidig vuxenålder (ca. 18-35 år) fokuserar på en utbildnings- eller yrkeskarriär och att välja livspartner. Att lära sig att leva i äktenskap, bilda familj, uppfostra barn, ta hand om hemmet, börja jobba, ta ansvar i samhället och att finna samhörighet i en sociala grupp.

Erikson

Erikson kopplar även vuxenåldern i hans psykosociala kriser/människans åtta åldrar.
"de tidiga vuxenåren" - intimitet/förtrolighet kontra isolering. Den här utvecklingskrisen/utmaningen går ut på att hitta förmågan till intimitet (=närhet) och att finna sig själv i en annan dvs. hitta spegling till någon annan och kunna vara förtrolig med någon annan. I det här stadiet menar han att kärlek är styrkan, samt arbete.

Bowlby

Bowlby tar upp tre olika anknytningsstrategier i vuxenåldern:
- Trygg anknytning - man har stark tillit till både sig själv och till andra människor. En trygg vuxen kan uttrycka sina behov och motiv. Är också bättre på att etablera intima och hälsosamma relationer.
- Otrygg undvikande anknytning - autonomin (=självstyre) överbetonas. Undertryckning av egna närhetsbehov och närhet kan aktivera rädslor. Man har svårigheter med sina egna känslor och svårt att engagera sig. Lätt för aktivt undertryckande av anknytnings relaterade känslor.
- Otrygg ambivalent anknytning - kan kallas den hyperaktiverade anknytningsstrategin. Närhetsperspektivet överbetonas och närhet i olika relationer kan aktivera rädsla för att de skall bli övergivna. Och det förstärker de negativa känslorna, orolig självnedvärdering, svårigheter att kunna differentiera sig mellan sig själv och med andra.

Levinson

Levinson har delat upp den tidiga vuxenåldern i fem olika perioder.
- Övergång till tidig vuxenålder - Många psykiska och fysiska separationsprocesser, planera sin framtida värld, "vilken är min plats i vuxenvärlden" och " hur är jag som vuxen?".
- Att bli medlem i vuxenvärlden - Det egna jaget och vuxenvärlden förenas. Man är inget barn längre utan man är vuxen och därmed också nya val som förändrar ens liv.
- Trettioårsövergången - Möjlighet att kanske förstå sina gjorda val och sina egna lösningar och att kunna fortsätta sitt liv.
- Etableringsperioden - I det här skedet är personen på topp i sitt liv, vill göra det bästa av sitt liv. Inriktningen att "bli sin egen". Man överger det inre barnet i sig och utvecklas till vuxen.
- Övergången i livets mitt - Begrundar sin tillfredsställelse med livet och fortsätter att utveckla sin självständighetsprocess samt gör mycket mera klarare regler för sig själv.

Bronfenbrenner

Bronfenbrenners socioekologiska miljömodell visar samspelet mellan individ och omgivning. Han sätter utvecklingsstadierna i relation till de sociala och kulturella sammanhang man möter. Han menar att man inte kan kolla på individens utveckling utan ett större sammanhang dvs. omgivningens faktorer inräknat. I alla de så kallade "system" hör individen in och kopplas till andra som exempelvis nära relationer, massmedia, politik etc.


Vi lyfte även fram övriga influenser inom temat som exempelvis James Marcia som byggde vidare på Eriksons teori, olika identitetsformer, identitetstillståndsparadigm. Den fullbordade identiteten, moraturiumet, för tidig identitet och identitetsförvirring. Dunderfelt hade mycket att nämna angående den tidiga vuxenåldern. Han berättar om hur mycket känslor och upplevelser som utvecklas hos den unga vuxna. Många fantasier och flera ideal på hur livet borde se ut på t.ex. arbetsplatsen, hemma och i äktenskapet. Individen måste finna en gyllene väg mellan sina fantasier och verkligheten, för att skapa en bra balans. Den vuxne går igenom en stor utveckling ifrån tonårstiden, den så kallade yttre utvecklingen dit olika förväntningar lyfts fram som t.ex. familjebildning, arbete, livskompanjon, ansvar etc. Hen funderar på sin egen roll i världen och går på så sätt igenom en ideologisk kris. I samma mönster som Havighurst men även Erikson. Till sist tog vi Madsen på tal där han berättar om identitetsbildning. Personlig-, social- och självidentitet.

/ Basgrupp 5
Maria, Sophia, Sille-Riin, Lina, Ricarda och Felicia

Källa:

Dunderfelt T. 2011. Elämänkaaripsykologia s. 85, 91-94, 97, 99

Erikson H.E. 2004. Den fullbordade livscykeln s. 84-85

Madsen, B. 2006. Socialpedagogik - Integration och inklusion i det
moderna samhället
s. 229-232

Tjersland, Engen, Jansen. 2011. Allianser - Värderingar, teorier och metoder i socialt arbete s. 157-158

- Bettinas föreläsning, "porten till vuxenlivet"
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=QlbcDou-bLg&feature=youtu.be Hämtad: 28.11.2017
- Från ungdom till vuxenliv
Tillgänglig: https://www.nyyti.fi/sv/opiskelijoille/information/fran-ungdom-till-vuxenliv/ Hämtad: 29.11.2017
- Människans livscykel
Tillgänglig: http://www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/utvlivs.pdf Hämtad: 29.11.2017

Likes

Comments

Den här veckan har vi valt att skriva om tonårstiden. Främst fokuserat på teoretiker samt känslor och influenser som ungdomar har och påverkas av.
Då man pratar om tonårstiden kan man även använda sig av andra begrepp såsom; puberteten, adolescensen och ungdomstiden. Tonårstiden delas in i tre olika faser: "Kuohuntavaihe" 12-16 år, Identitetssökande 16-19 år och Utjämningsfasen 19-30 år. Vi har tagit upp olika teoretikers teorier till diskussion.

Dunderfelt:
1. Människorelations krisen 12-15 år: Tiden då ungdomen ses som lite av en rebel, går till protest mot föräldrar och auktoriteter och skapar nya kompis relationer.

2. Indetitetskrisen 15-18 år: Tiden då ungdomen försöker identifiera sig själv, skapar starkare relationer; både vänskap och kärlek, självbilden blir tydligare och starkare.

3. Ideologiska krisen 18-20 år: Tiden då ungdomen börjar stadga sig mera och blir självständig, mer i balans.

Erikson:
Tonårstiden inkluderas i Eriksons psykosociala utvecklingsteori kallad "människans åtta åldrar".

Tonårsåldern ca. 12-20 år - Identitet vs identitetsförvirring
I den här fasen skapar/söker individen en egen identitet. "Vem är jag?", Hur är jag?". Att hitta sin identitet innebär för det flesta tonåringar mycket sökande, osäkerhet och till och med smärta.

Puberteten börjar och i samband med det så prövar man sig fram t.ex. testar olika klädstilar, olika åsikter, olika bekantskaper etc. Det är mycket man tror man behöver bestämma sig för t.ex. intresse och yrke. Tiden är fylld med val, både stora och små. Det gäller i den här fasen att individen får ihop alla de bilder som hen har av sig själv på ett bra sätt, annars kan man lätt känna sig splittrad.

Om tonåringen på ett lyckosamt sätt lyckats lösa konflikter i de tidigare stadierna och utvecklat en grundläggande känsla av inre sammanhang och identitet, är förutsättningarna goda att klara av ungdomstidens motstridiga krav och osäkerhet om framtiden. Den här tiden handlar om hur man blir uppfattad av andra i jämförelse med hur man uppfattar sig själv. Man söker sig till olika grupper med olika normer och värderingar. Osäkerheten blir extra stor om det rör sig inom sexuell inriktning och/eller vilka ideal och värderingar man bör orientera sig till.

En lyckad utgång blir en fast upplevelse av inre sammanhang och kontinuitet. Misslyckas detta kan resultatet bli rollsplittring och identitetskriser.

Freud:
Tonårstiden pratar även Freud om som ingår i den genitala fasen.
I genitala fasen 13-20 år: inleds puberteten och libido (=energi) och lustupplevelser är återkopplade till könsorganen. Finna sin könsidentitet och separera sig själv från sina föräldrar.

Under tonårstiden uppstår det också lätt konflikter. Man skiljer på olika sorters konflikter och vi tyckte det kan vara intressant att ta upp de varianter de nämnt i Allianser:

Intressekonflikter- kan vara om ett mål eller intresse som man är mycket insatt på.

Värdekonflikter- handlar om sådant som är mycket viktigt och värdefullt för en person.

Bedömningskonflikter- hur en sak skall vara eller hur den skulle kunna vara.

Normkonflikter- Hur man skall vara som person hur man skall betee sig.

Personkonflikter- Kan inte kanske komma överens med en annan person, har olika åsikter.

Känslor och influenser:
Det finns många olika faktorer som påverkar en ungdom. Vi har kommit fram till följande. Sociala medier. Ungdomar spenderar mycket tid på internet och influeras därför av olika sociala medier så som t.ex. Facebook, Instagram och Youtube. Även omgivningen påverkar ungdomen och hit hör skolan, grupptryck och samhället med dess normer och ideal.

Redan från spädbarnsålder påverkar familjerelationerna individens utveckling. Vi har tidigare diskuterat anknytning och självkänsla och även dessa är faktorer som senare kommer att påverka tonårsåldern. Under tonårsåldern utvecklas sociala relationer och de blir starkare och även förälskelser dyker upp i bilden. I kontrast till detta blir tonåringen dock även mer osäker och det här orsakar identitetskriser, humörsvängningar , förväntningar och krav.

Källor:

- Dunderfelt 2011. Elämänkaaripsykologia s. 84-85, 88-89
- Erikson H E. 2011. Den fullbordade livscykeln s. 90
- Tjersland, Engen, Jansen, 2011. Allianser - värderingar, teorier och metoder i socialt arbete s. 82-83, 96-97, 207-210

- Erik H Erikson, Teorin om människans identitetsutveckling hämtad: 21.11.2017
Tillgänglig: http://socialpsykologi.twice.se/erik_h_erikson.html

- Lätt att lära, Freuds teori hämtad: 22.11.2017
Tillgänglig: https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/psykodynamiskt-perspektiv/utvecklingsteori/

- Vårdguiden 1177, Tonåringar hämtad: 22.11.2017
Tillgänglig: https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Barn-och-unga-13-18-ar/Barnets-utveckling-13-18-ar#section-7

- Elina Nivala & Mikko Saastamoinen (red.) 2010. Ungdomsfostrans teori, Nätverket för ungdomsforskning/ungdomsforskningssällskapet, Nätpublikation 35 hämtad: 22.11.2017
Tillgänglig: http://www.nuorisotutkimusseura.fi/julkaisuja/ungdomsfostransteori.pdf s. 94

- Bettinas föreläsning, Tonåren hämtad: 21.11.2017
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=f8VTQnfuwr4


/ Basgrupp 5
Ricarda, Maria, Felicia, Sille-Riin, Lina och Sophia

Likes

Comments

Denna vecka har vi valt att skriva om barnets självkänsla. Det finns flera olika faktorer som främjar den med tanke på hur vårdaren uppfostrar barnet. En bra uppfostran omfattar trygghet, omsorg, bekräftelse, acceptans, närhet och många fler saker. Som vårdare är det viktigt att vara en trygg och kärleksfull förebild, samt låta barnet vara nyfiket. Faktorer som inte främjar barnets självkänsla i uppfostringen är press, kritik och jämförelse med syskon eller andra barn. Vårdaren bör handleda barnet i stället för att bara tycka att hen är i vägen. Barnet bör känna sig som en värdefull familjemedlem, vars idéer, känslor och önskemål alltid räknas med. Vårdare måste ge barnet möjlighet till utrymme och låta hen få ta del av beslut och utveckla ansvar.

Vi kom även fram till att övergångsobjekt (t.ex. snuttefilt eller nalle) har med barnet självkänsla att göra. Med hjälp av övergångsobjektet får barnet agera vuxet och känna sig självständig och självsäker. Barnet laddar objektet med samma lugnande känslor som hen får från vårdarnas närvaro. Objektet tillåter barnet att få ut sina känslor, tex. aggression och kärlek.

I barnskyddslagen står det hur man ger barnet en stadig utveckling och vad hen har rätt till. De säger att barnet bör ha en trygg uppväxtmiljö, möjlighet till ömhet samt förståelse. FN:s barnkonvention talar också om barnets rättigheter, nämligen att inget barn får diskrimineras, fritt uttrycka egna åsikter som rör hen och ska beaktas med hänsyn till ålder och mognadsgrad, rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Ett barn har rätt till social trygghet, skyddas mot våld och utnyttjande som skadar dess hälsa och utveckling, ges bästa möjliga vård som främjar dess självförtroende och delaktighet. En levnadsstandard som behövs för dess utveckling, utbildning som utvecklar barnets individuella färdigheter och rätt till vila, lek och fritid.

Vi har också talat om Eriksons psykosociala kristabell samt barnets självområden enligt Stern. Andra teoretiker vi har använt oss av är bl.a. Winnicott.

/ Basgrupp 5
Sille-Riin, Maria, Sophia, Ricarda, Lina och Felicia.

Källor:

UNICEF.se, FN:s barnkonvention: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short, Hämtad: 16.11.2017

Barnskyddlagen 13.04.2007/417 , http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070417, Hämtad: 15.11.2017. Tillgänglig: Finlex.fi

Ellneby & Von Hilgers, 2010, s. 82-84 Att samtala med barn- Genom att lyssna med fyra öron. Stockholm: Natur&Kultur

Erikson H E. 2011. Den fullbordade livscykeln. Malmö: Natur och Kultur. s. 78-79

Crain, W. 2014. Theories of development. Concepts and applications. 6th edition. USA: Pearson education, s. 89

https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/barnet-och-familjen/sjalvkansla/ hämtad: 15.11.2017

Tjersland et. al. 2010, Allianser: värderingar, teorier och metoder i socialt arbete, 1 uppl, Lund: Studentlitteratur AB, s. 87 & 89-90. 88-93

D.W. Winnicott, 2003, Lek och Verklighet, Natur och kultur, s.19-26.

Uppslagsverket, Övergångsobjekt https://www-ne-se.ezproxy.arcada.fi:2443/uppslagsverk/encyklopedi/lång/övergångsobjekt Hämtad: 15.11.2017

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla Hämtad: 14.11.2017

Barntotal.se, Så stärker du barnets självkänsla http://barntotal.se/fakta-barn/utveckling-och-framsteg/s-strker-du-barnets-sjlvknsla Hämtad: 14.11.2017

Likes

Comments

Vi diskuterade kring utgångspunkten och kom fram till att tidig anknytning blir vårt område.
Vi infogar en mindmap som ett sammandrag av vad vi denna vecka har kommit fram till och sedan gjort en kort och konkret sammanfattning som en bloggtext utifrån den. Det har gått bra och vi har samarbetat ihop ett bra resultat enligt oss.

"Spädbarnstiden är på många sätt en avgörande period i människans liv, då grunden läggs för hela den fortsatta utvecklingen." så skriver Bower i sin bok Barnets tidiga utveckling.
Den tidiga anknytningen är det känslomässiga bandet som utvecklas hos vårdaren till barnet och hos barnet till vårdaren, under spädbarnsåret. Anknytningen behövs för att leva och överleva! En lyckad tidig anknytning är en god utgångspunkt för utvecklingen. Den hjälper barnet att nå bästa möjliga psykiska, sociala samt kunskaps- och färdighets mässiga utveckling.

Anknytningen kan vara antingen trygg och otrygg. Det flesta har tillägnat sig ett anknytningsmönster som tillhör någon av dessa, där det finns flera områden.
1. Trygg anknytning
2. Otrygg-undvikande anknytning
3. Otrygg-ambivalent anknytning
Finns också ett fjärde, dock ovanligt.
4. Otrygg-desorganiserad

Det kommer givetvis följder för de olika anknytningstyperna, positiva och negativa till trygg- eller otrygg anknytning.
En trygg anknytning leder till en god växelverkan till att skapa och upprätthålla bekantskaper, främst i ett senare skede i livet. Interaktion är en förutsättning för att barnet ska lära sig att tala och för hens språkutveckling vilket även är en positiv följd. En trygg anknytning är nyckeln till exempelvis tillit och förmågan att klara av separation samt utforska världen t.ex. lek.

En otrygg anknytning leder till att barnet inte i framtiden kan reglera sina känslor, vilket kan leda till exempelvis aggression, osäkerhet etc. Barnet kan få svårigheter i att lita på andra och kan få ett outvecklat språk. Vågar heller inte söka närhet och stöd.

Områden såsom affektiv reglering, spegling, imitation och affektiv intoning är betydelsefulla nyckelord under den tidiga utvecklingen. Det rör sig om att uppmärksamma barnets signaler, svara på ett sådant sätt att barnet får möjlighet att reglera sig själv, delta i ett naturligt samspel ansikte mot ansikte och imitationslek på sätt som ger ömsesidig lust och glädje. Och det viktigaste av allt, tona in sig i det som barnet försöker förmedla utan att övertolka det.
Det som även är bra att ha i åtanke är att respektera barnets integritet!

Teoretiker som vi använt oss av är Bowlby, Erikson, Freud, Winnicott och Ainsworth.

/ Basgrupp 5

Sille-Riin, Ricarda, Lina, Felicia, Sophia och Maria

Källor:

- Mindmap gjord av oss

- Arla Cederbergs föreläsning, tidig anknytning, 3.11.2017
- Dunderfelt T. 2011. Elämänkaaripsykologia s. 63-64
- Tjersland, Engen, Jansen. 2011. Allianser - värderingar, teorier och metoder i socialt arbete s. 67-94
- Erikson H E. 2011. Den fullbordade livscykeln s. 72-75
- Bower T.G.R. 1981. Barnets tidiga anknytning s. 9 & 37
- Crain, W. 2010. Theories of development. Concepts and applications s. 291-292

- Bowlby, J. Psychotherapy Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=3LM0nE81mIE Hämtad: 07.11.2017
- 1177 vårdguiden, samspel och anknytning Tillgänglig:
https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Foraldraskap/Samspel-och-anknytning/ Hämtad: 08.11.2017
- Psykologiguiden, anknytning Tillgänglig:
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/anknytning Hämtad: 08.11.2017
- Esbo.fi, Tidig anknytning och barnets utveckling Tillgänglig:
http://www.esbo.fi/sv-FI/Barnfamiljer/Graviditet_forlossning_baby_i_familjen/Familjeforberedelsen/Tidig_anknytning_och_barnets_utveckling Hämtad: 08.11.2017

Likes

Comments

Hej och välkommen till vår blogg Lifecykel!

Vi är sex stycken högskolestuderande vid Arcada i Helsingfors. Som en del av kursen "människans utveckling ur ett livcykelperspektiv" skriver vi den här bloggen.


Likes

Comments