Ibland blir livet allt annat än vad man hade tänkt sig

Ibland blir livet allt annat än vad man hade tänkt sig.

Fick återigen riks utbrott på Henrik, precis innan jag skulle palla iväg mig till jobbet. Han tror förmodligen att det beror på att jag jobbar natt och sover dåligt men hela min själ vill typ gömma sig. Det va jätte länge sen jag mådde riktigt skit, men nu är det en jätte konstig svacka då jag bara vill springa ut på altanen och skrika högt. Tur att v i bor i skogen så jag har faktiskt lyxen att göra det. Jag va hemma idag, hela långa dagen. Pysslade med bordet och tvättade bl a, sen satt jag i soffan och glodde på Gossip Girl. Jag slängde på serien från början i brits på annat. Anledningen till den här svackan är lite oklar, jag forskar för fullt på det men jag tror att en av anledningarna va faktiskt jobbet, menar absolut inte patienterna, (dom kan aldrig orsaka något i mitt liv) men personalen. Det eviga frågan är hos alla : Julia varför har du inte körkort?! Ni förstår att det är det enda folk kan fråga mig här, och ibland blir dom förvånade att jag är från Ryssland, men oftast är den stora ENORMA fråga är mitt körkort. Herregud jag får panik på människorna här, hur orkar folk lägga ner tid och energi om jag har körkort eller inte... Om jag blir förvånad över människor, nja inte riktigt. Så efter utbrott på nästan alla som har frågat mig om det så exploderade jag framför patienterna, så pinsamt! Jag skäms! Jag tycker att man ska lämna såna saker utanför jobbet, men men jag bad om ursäkt till alla patienter och dom förstod mig. Sen så va jag inne till min chef, och hon förstod mig också. Men folk fortsätter....... to be continued..... Med det sagt så började jag mejla alla chefer jag känner och alla jobb som bara går att söka på DS. Spontan och impulsiv , ja men det kan man säga att jag är. Och ja jag fick rätt bra erbjudande på nästan alla ställen jag har sökt men då kommer vi till biten att jag måste pendla. Och där kraschar allt! Henrik vill absolut inte att jag jobbar natt, och dessutom pendlar. Och jag respekterar det otroligt mycket så jag ska gå natt även i höst här innan jag bestämmer mig om jag ska säga upp mig eller ej.

Jag känner mig rätt ensam här i Norrtälje. Jag känner liksom ingen. Och desto äldre man blir desto svårare är det att skaffa sig vänner för att folk har familjer, gamla vänner man umgås med osv. Men jag saknar mig kompisar jätte mycket!! Det gjorde inte så mycket att man inte träffades så ofta, man bara visste att dom fanns i närheten. Nu finns som i telefonen, men det känns knappt som det heller. Så här sitter vi, jag och ångest och ensamhet och grubblar allt för mycket om onödiga saker. Gråter mig till sömns och bråkar med Henrik i total onödan. Jätte pinsamt! Han finns verkligen där för mig och det betyder så himla mycket för mig! Men nog om det tråkiga, vi tar lite shopping istället.

Igår handlade jag ännu lampa, fast denna gången blev det till hallen. Det blir liknande lampor som vi har i vardagsrummet, från By Rydéns Gross. Fast i hallen ska vi ha en storlek mindre och i guld/champagne färgade. Beställde den igår så hoppas jag att den dyker upp till helgen. Jag ska hänga upp den, se om den passar in, om den ser magisk ut så kommer jag beställa en till. Även igår kom mina kläder och för första gången så satt allt perfekt! Byxorna är från Noisy May, skinnimitation, jag brukar inte vara så förtjust i det men dom här brallorna satt helt magiskt. Jackan är jätte mjuk och gosig så den behåller jag absolut, den kommer från Berska. Sen så beställde jag äntligen lite sheetmasker från Dr. Jart+, Sephora.

Idag på dagen städade jag mitt ansikte med hjälp av Exuviance, Dermaceutials från Dermapen, The Ordinary och en sheetmask. Känner mig ett par kilo lättare och ser fräschare ut. Nåt positivt i livet i alla fall.


Puss och kram

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229