Lifebyhelena

Utan känslor

Depression, Mobbning, Psykisk ohälsa, PTSD

Jag kan inte förklara vad jag känner.
Inte förklara vad jag har känt.
Elle vad jag kommer att känna.

Jag kan anpassa sönder mig.
Vända ut och in på mig själv för alla andras skull.
Vara alla till lags på bekostnad av mig själv.
För jag är inte lika viktig.

Jag ser mig inte som en egoistisk person, men kanske är jag det.
Kanske har jag blivit det.
Kanske har jag alltid varit det.

Jag vet inte vad jag känner, för jag tror inte att jag har lärt mig förstå mina egna känslor.
Det är undanryckt.
Intryckt.
Bortträngt.
Undanskuffat.
För det har aldrig fått berättas.
För jag har alltid lagt locket på.
På gott och ont.
För att överleva.
Tillfälligt.
Släcka de hastigt uppkomna bränderna.

Men brännskadorna som ingen ser.
De finns kvar.

Gillar