Skitsnack

Mobbning, Vardag

Jag tycker egentligen inte om att snacka skit.
Ändå gör jag det.
Jag har funderat kring varför jag gör något som jag egentligen tycker väldigt illa om.
Jag gör det för att inte bli utanför.
Jag gör det för att få vara en del av någonting.
Förvisso är det falskt, men jag får ändå vara med.

Jag vet att det här är något som sitter i sedan gammalt.
Jag har alltid fått anpassa mig efter min omgivning.
Jag har alltid fått ändra på mig och mina åsikter utefter vad andra har ansett och tyckt.
Vad jag tyckt och velat har alltid kommit i andra hand.

När jag gick i skolan var stunderna då jag fick vara delaktig, väldigt värdefulla.
Att jag kunde hålla med i andras åsikter, var för mig en ren överlevnadsstrategi.
Om jag hade sagt emot och berättat att jag inte alls höll med om att hens tröja var i fel färg, då hade jag hamnat utanför, igen.
När jag höll med och sa andras åsikter högt, då dög jag för en stund.

Det här beteendet har hängt med genom åren, trots att jag vid flera tillfällen har försökt jobba bort det.
Det har blivit bättre, men inte bra.
Jag behöver rent krasst inte vara rädd för att bli utanför igen, men det sitter så förbannat hårt.
Om jag säger emot någon idag, kan jag rent logiskt förstå att den personen inte kommer börja hata mig eller frysa ut mig. Däremot är det precis vad mitt inre är livrädd för.
Sen kan jag även rent logiskt tänka att om någon person skulle börja hata mig eller frysa ut mig för en sådan sak, är inte den personen någon jag vill ha i min närmaste umgängeskrets.

Jag beundrar människor som vågar stå upp för sin åsikt.
Jag vill bli så.
Jag vill klara av det.
Jag vill kunna säga nej till att lyssna på skitsnack.
Jag vill inte vara en del av sådant alls.
Det är en lång väg dit, men det är ett stort framtidsmål.

Hur gör ni?
Rycks ni med när andra snackar skit?
Eller säger ni ifrån?
Eller sitter ni tysta utan att säga någonting?

Jag sitter oftast tyst, men jag på ett sätt tycker jag att det är samma sak som att hålla med.
Vågar jag inte säga stopp, då blir det lite som att motparten tar för givet att jag har samma åsikt.

Gillar

Kommentarer

Hanna,
Jag blir tyst. Eller rycks med. Men jag jobbar på att säga ifrån. Det har varit svårt. Men börjar bli bättre på det..
hannakrlssn.tumblr.com