Respekt

Det snurrar. Det bultar. Det jagar. Hur ska jag komma loss? Oron inuti äger mig totalt. Ångesten är inte av denna världen. När tar det slut? Kommer det ta slut? Jag vet inte längre. En skötare son går med träskor inne. Ett ljud som väcker så mycket minnen som jag ändå inte minns. Minnen som ligger i dvala, alltid redo att attackera mig. Nonchalansen som jag möts av när jag försöker förklara paniken. Vad är människovärdet? Finns det? Jo, andra bemöter med respekt. Så mycket enklare det blir då. Så mycket bättre det känns att vandra runt i det instängda. Respekt är otroligt viktigt. Både från patienternas och personalens sida. Hur respekterar man en människa som vill dö? Hur respekterar man personal som tvingar en att fortsätta leva? Hur bemöter man varandra med respekt? Går det? Jag förstår att sjukvården vill rädda liv. Men när man inte vill? Hur blir respekten då? Det är inte lätt åt något håll. Det är inte lätt för mig att respektera de som vill andas åt mig. Jag kan tänka mig att det inte är lätt för personalen att respektera mig heller, när jag så bestämt säger att jag inte vill. Och hur respekterar man någon som ska vårdas med tvång? Kommer jag hitta rätt? Kommer jag hitta tillbaka? Eller kommer det respekteras vad jag väljer? Jag tycker människor ska respekteras för de beslut hen fattar. Men. Så är det alltså inte. //Helena

Gillar

Kommentarer

en gammal apa
,
Fina fia! Försök bara vara i det grå! Försök inte reda upp allt trassel nu, det får du hjälp med sen, steg för steg när du är redo. Försök att inte kämpa emot! De gör som de gör för de anser att det är det bästa för dig! Skulle du avsluta allt nu skulle du ångra dig sen! Det vet jag! Om man ändå kunde spola fram tiden lite, eller kunna få en glimt av framtiden, skulle det ge dig lite extra kraft att bara härda ut lite till.. det kommer komma så mycket fint kul och bra för dig längre fram! Det vill du inte missa! vägen dit känns nog lång och svår, men det är många som finns där för dig på resan! Och du kommer bestiga det stora höga berget, men det kan man inte i ett kliv utan man får ta ett litet steg i sänder och vila på vägen upp. ♥
Ellenita
,
Försök att se ljuset! Det ljus som finns därinne i dig även om det är svårt att se ljust nu pg a allt mörker så försök! och lägg lite mer ved så det där fina ljuset kan bli större. En dag kommer du stråla som den starkaste stjärna. Precis som dina vackra ögon strålar. Å tänk på att döden är ingen utväg, det är inget sätt att ta bort ångesten. Den bär du med dig till andra sidan. Det finns bara en väg och det är framåt till ett bättre mående. En dag kommer du kunna se en mening med allt och finna DIN mening och syfte här på jorden. Det är ngt speciellt det är jag säker på. Du behövs!! Kämpa! Jag tror på dig! Kramar från mig. ( saknar dina varma å goa kramar btw) å en sak till. Be Helena! Be och du kommer få bönesvar. <3
Maria
,
Stor varm Kram...
Katarina
,
Respekt/respektera, detta mångfascetterade ord med många olika tolkningar Vi som läser dina funderingar och tankar respekterar( lyssnar till, erkänner) att du just nu bara ser en utväg. Vi visar respekt(rädsla, fruktan) för vad dessa tankar gör med dig och försöker därför på alla möjliga och omöjliga sätt att peppa dig och få dig att förstå att du och ditt liv är värdefullt. Försök se vården som att läkaren respekterar(ser dig och ditt liv som värdefullt)dig och gör allt som står i deras makt för att det ska bli bättre. Sen kunde skötaren med träskor visat dig respekt(hänsyn) genom att :att om du upplever det så, kommer jag att byta skor... Kämpa på Helena, du kommer att komma upp till ytan igen, tittar på mina hästar genom fönstret och önskar så, att du en dag åter ska finna ro hos Tvistur...Många kramar till dig
Kjell Carlsson
,
Älskade! Jag Älskar Dig sååååå mycket å längtar efter att Du kommer hem igen för jag saknar Dig!! Å jag vet att det kommer att bli bättre även om det är så fruktansvärt nu och allt är svart.... Ljuset är på väg till Dig igen Min Älskade Fin Dotter!!! S kommer hjälpa Dig hitta ur trasslet igen. Tillåt henne att hjälpa Dig och att hon får lotsa Dig igenom ut till ljuset igen! Älskar Dig!! Kraaaaam pappi
meridan
,
Du förtjänar respekt som människa. Men du befinner dig djupt nere i en svår depression. Sjukdomens natur är att bara använda palettens svarta färg. Den bryr sig inte om att det också finns andra färger. Genom att till varje pris rädda ditt liv, visas du respekt som människa. Genom att använda tvång arbetar personalen med att hjälpa dig överleva tills du kan se och använda palettens ALLA färger. Du kommer ta dig igenom denna svåra period. Tills dess du själv kan känna det, måste andra fatta livsavgörande beslut ♥och det görs av respekt för DIG♥ Älskar dig ♥