Omöjlig vänskap

Jag tror att jag är omöjlig att ha som vän.
Det är så många människor som kommit och gått genom mitt liv.
Vänner som jag på ett eller annat sätt stött bort.
Jag har aldrig förstått varför jag betett mig på det sätt jag gjort.

Varför har jag aldrig lyckats behålla mina vänner?
Varför har jag alltid stått ensam kvar?

Jag förstår att människor inte orkar med mig.
Jag förstår att människor inte förstår varför jag gör som jag gör och reagerar som jag gör.
Jag förstår det.
För jag vet att jag är omöjlig att ha som vän och vara vän med.

Det finns såklart människor i mitt liv som ändå är mina vänner, trots att jag är är som jag är.
Det är inte många, men de finns.

Jag hade en vän som var otroligt viktig, men när hennes liv ändrade riktning klarade inte jag av förändringen som det innebar.
Det hela slutade med att även hon försvann.
Det gör ont. Så förbannat, jäkla skitont.
Det gör ont att se henne gå vidare, hitta nya bästa vänner och bara vara lycklig.
Inte så att jag inte vill att hon ska vara lycklig, bara det att jag alltid verkar vara den som blir ensam kvar.

Jag har otroligt svårt för förändringar.
Jag kan inte förhålla mig till det på ett ”normalt” sätt.
Många skulle säga att det ”bara” är att acceptera, men för mig är det faktiskt totalt omöjligt.
En del förändringar klarar jag av att hantera om jag får lång förberedelsetid och hjälp att förstå varför en förändring sker/ska ske.
Men plötsliga förändringar eller personer som förändras, det kan jag inte hantera.

Idag vet jag varför det är så för mig.
Jag vet inte hur jag ska hantera mig själv.
Vet inte hur jag ska förstå mig själv.
Vet inte vad jag ska göra med mig själv.

Jag förstår verkligen inte hur jag någonsin ska klara av att bli vän med mig själv.
Just nu känns det totalt omöjligt.
Jag ser ingen som helst öppning gentemot mig själv.
Ser inget slut på en livslång plåga.

  • Nära Linghem

Gillar

Kommentarer

Naatly
Naatly,
Jag har liknande problem med vänskap, men mycket beror på att jag inte vill, eller att jag tröttnar. Jag har svårt att känna att jag behöver folk och drar mig undan för att jag helt enkelt inte har intresset, låter säkert helt sjukt. Jag ÖNSKAR dock att det var annorlunda för jag VILL ju vara på ett annat sätt vilket har skapat lite stress hos mig, men nu kan jag mer känna att varför ska jag försöka vara på ett annat sätt, jag är ju som jag är. Jag hoppas så att du får må lite bättre snart!! <3 Kraam
nouw.com/naatly
lifebyhelena
lifebyhelena,
Jag är PRECIS likadan,
nouw.com/lifebyhelena
lifebyhelena
lifebyhelena,
Jag har inte det behovet riktigt, även om jag vissa stunder har behov av att träffa nån så är det oftast tvärtom... kram ❤️
nouw.com/lifebyhelena
nikolinapettersson
nikolinapettersson,
Känner igen mig så läskigt mycket i de du skriver.. jag är lika dan.. önskar vi bodde närmare så hade jag gärna umgåtts med dig! Stora kramar till dig ❤
nouw.com/nikolinapettersson
lifebyhelena
lifebyhelena,
Åh, detsamma fina ❤️❤️❤️
nouw.com/lifebyhelena
dearstress
dearstress,
jag känner också igen mig! speciellt i att se vänner gå vidare och vara lyckliga... kram
nouw.com/dearstress
lifebyhelena
lifebyhelena,
Ja, det är så tungt att se när ens omgivnings liv bara fortst
nouw.com/lifebyhelena
lifebyhelena
lifebyhelena,
fortsätter... kram ❤️
nouw.com/lifebyhelena
Ida,
Det är inte lätt med relationer. Jag ser andra som skaffar vänner, flyttar, bildar familj och är lyckliga (nu är det bara yta o man vet inget om hur de egentligen mår). Jag känner mig utanför. Ensam. Misslyckad.
Har du nån psykolog eller så att prata med? Nån du kan berätta allt du går och bär på för? Nån som kan hjälpa dig med verktyg och strategier? Eller hjälper inte det kanske? Vill bara ge dig en kram och säga att det inte är nåt fel på dig. Hade så gärna umgåtts med dig ska du veta <3
onlyonewaytogo.blogg.se
lifebyhelena
lifebyhelena,
Jag har en superbra psykolog! Har äntligen hittat helt rätt person efter 15 års letande! Så viktigt ku! Som jag skrev tidigare ses jag gärna nån dag. kan ta hojen till dig om du vill ❤️
nouw.com/lifebyhelena