Kladdiga muffins och opassande kommentarer

Tiden med mig själv är inte lätt. Varje dag är en kamp mot ångest och oro. Depressionen är ett faktum. Ett stort faktum. Att hela tiden dippa ner i mörkret tär på krafterna. Ljuset kommer liksom längre och längre bort. Jag hade boendestöd idag. Tänker inte gå in på det så jättemycket, men vill ändå dela med mig litegrann. Vi bakade kladdkakemuffins. De blev så fina! Dock kan jag i den stunden inte smaka. Det har boendestödet svårt att förstå. Klart jag ska smaka. Kriget pågår inom mig. Ständigt ältande för och emot.
Boendestödet har svårt att förstå mig. Det syns inte på mig att jag mår dåligt. Jag ser ju alltid så: "frisk och fräsch" ut. Om det gör ont att få det kastat i ansiktet? Ja. Likaså när vi kommer in på matdiskussioner. Att jag inte lärt mig att jag inte ska ge mig in i dom... Jag som "äter så rejält". Jag som "inte är så smal". Tack. Jag vet. Att det ska vara så svårt att förstå att en ätstörning inte bara sitter i antal kilon eller benknotor. Att det ska vara så svårt att förstå att psykisk ohälsa inte har någon given ram för hur det yttrar sig. Att det ska vara så svårt att förstå detta när man jobbat inom vården och psykiatrin under så många år. Jag blir så ledsen. Och idag försökte jag förklara det för mitt ena boendestöd. Och kommentaren om att "det är ju bättre att se frisk och fräsch ut än sjuk", den kommentaren fick liksom avsluta diskussionen. Inuti växer ångesten ännu mer. Förbannade liv. Förbannade kropp. Förbannade mig. //Helena

Gillar

Kommentarer

joss,
Usch dessa kommentarer = suck! Älskade du! <3
www.mednyatag.blogg.se
meridan
,
Hur är det möjligt att arbeta så länge inom psykiatrin och ändå inte fatta nånting alls?! Det spelar ingen roll hur man ser ut eller vilka problem man har, det är KLIENTENS uppfattning som är det centrala! Att ge stöd är svårt, men nog borde de ha lärt känna dig nu, veta vad som gör dig ledsen eller upprörd. Och istället för att tjata om att du ska äta dina muffins, kanske hen skulle fokuserat på bakningen och att du fixade det. Ett stöd ska vara en hjälp, inte multiplicera ångesten! Du är fin fantastisk och underbar! Och muffisen var otroligt goda! Kampen mot ångesten fortsättet! Älskar dig så otroligt mycket♡♡♡ Kramar om
Amanda
,
Alltså... Ska det vara så svårt att förstå att det inte alltid syns att själen är sjuk och att hjärnan spökar. Jag blir ledsen på dom.. Saknar dig <3
Agneta
,
Blir också ledsen av att läsa. Men tyvärr är det så inom alla yrken. Jag som jobbar inom assistans och har jobbat inom barnomsorgen. Man undrar om en del har lärt sig något överhuvudtaget under utbildningen.
agneta,
Förstår inte hur de kan vara så okunniga!
angdalen.blogg.se