Inga förändringar

Inga förändringar. Inget annorlunda. Bara samma elände. Samma tugg. Samma mörker. Idag är orken otroligt låg. Jag har mest legat i sängen. Glott in i den vita väggen. Legat under kedjetäcket. Försökt mildra kaoset. Men. Det går inte. Det är totalmörkt. Depressionen äger mig. Jag träffade läkaren idag. Ytterligare ett kort möte. Men ska träffa någon mer läkare senare under eftermiddagen. Undrar om hen kan släppa ut mig. Det är totalt låst. Jag är fångad i mig själv. Det är ett trassel utan trådändar. Var man än drar blir trasslet bara mer åtdraget. Det spinner runt i huvudet. Runt runt runt. Nystanet blir trassligare än trassligast. Utan möjlighet att nysta upp. Bortom räddning. Kaos. Totalt, mörkt kaos. //Helena

Gillar