Lifebyhelena

Håll mitt hjärta

En kropp som lägger av. En kropp som hamnar i en hög. Flåsande. Utmattad. Totalt orkeslös. Hamnar i soffan. På golvet. I fåtöljen. Som en trasdocka. Fast stel. En hjärna som inte vill samarbeta. Ständigt jagande efter vad som ska komma härnäst. Samtidigt som kroppen signalerar att det börjar bli akut dåligt. Samtidigt som kroppens alarmsystem skriker att det är dags att stanna. Piskas över kanten. För att ramla ihop nära målet. Nära, men ändå långt ifrån. Och galet förvirrad. Förvirring över situationer som inte går ihop. Över människor som jag inte förstår mig på. Förvirring över en sjukdom som inte har några svar. En sjukdom som bara hamrar på inuti. Hejdlös. //Helena

Gillar