Drömmar gick i kras

Visst gör det ont att inte kunna gråta. Som en tortyr. Jag saknar tårarna. De har en läkande effekt. Och om jag gråter syns det att jag är ledsen, inte som det är idag, utan mimik. Jag vill kunna gråta. Men det sitter djupt fast. Får inte vara till besvär. Får inte visa att det gör ont. Det är så instängt i mig. Jag har hållit allt tillbaka under så många år. Jag har använt det som en överlevnadsstrategi. Att inte visa hur jag mår. Att inte berätta vad det är som händer i mig. Det är klart att jag inte vill vara instängd och inne i mig själv. Det är inte min dröm här i livet. Samtidigt kommer mitt liv inte bli som jag förut har velat. Många av mina tidigare drömmar har visat sig vara för svåra för mig att uppnå. Det gör ont. Ont att inse att jag faktiskt inte reder ut det. Nångång måste väl livet gå vidare åt något håll. Sen verkar det inte vara åt det hållet jag tidigare varit inställd. Försöker tänka om, ändra, men det är en kniv som vrids runt i mitt hjärta. Så mycket smärta att släppa drömmar. Så mycket sorg över att livet inte blev som jag hade tänkt. Jag fick ett annat slags liv. Och jag behöver försöka hitta en acceptans i det. Det är inte enkelt. Ännu lite svårare än vanligt nu då depressionen hotar att ta över hela mig. Spretigt och konstigt inlägg känns det som. Min hjärna är spretig så det speglar nog av sig. Funderar även på om jag verkligen ska fortsätta med bloggandet. Det är ju inte direkt muntra inlägg och jag vet inte om det är särskilt kul att följa någon som aldrig verkar kunna kravla sig upp ur dyn. Haha, ännu mer bitterhet ;) //Helena

Gillar

Kommentarer

Kjell
,
Älskade Helena fortsätt skriv och släpp fram tårarna för du behöver få ut det du har låst in under så lång tid.... Du är Älskad för den Du är!! Jag... Vi finns har för att hålla om Dig å berätta hur mycket Vi älskar Dig och vi vill hjälpa Dig in i framtiden som också är både ljus och fin för Dig!! Älskar Dig så oerhört mycket!!! Kramar pappi ❤️❤️❤️
Meridan
,
Du är väldigt hård mot dig själv Liv kan se så olika ut och jag förstår att du är besviken på att dina drömmar krossats gång på gång. Men det kan ändå finnas drömmar som inte syns ännu då mörkret skymmer dem för dig. Vi får fortsätta hjälpas åt och hitta nåt sätt att slå hål på det förbannade mörkret!!! Fortsätt blogga, du behöver ventilen Fortsätt krama om Tvistur och Jeannie Fortsätt andas in, andas ut. Det kommer vända, der gör det!!! Älskar dig så otroligt mycket Kramar om
Agneta
,
Hacka lök så du får igång tårarna! Sen ska du inte säga att du fick det här livet. Just nu, lever du det, men det är många år kvar av livet!