Jag kom iväg till Friskis och Svettis vid lunch.
När jag klev in kände jag mig välkommen och inte speciellt nervös.
Själva träningspasset var roligt, svettigt och varierande.
Det var tio stationer och varje station kördes i 40 sekunder.
Tre varv senaste var jag inte den enda som var varm, svettig och trött.

Jag känner mig nöjd över att jag vågade mig dit, nöjd med att jag vågade prova ett nytt gym och ett nytt pass. Det känns som att jag kommer kunna trivas där och jag tror att jag kommer köpa träningskort där,
Jag har saknat träningen väldigt mycket, även om jag har behövt det här uppehållet. Förhoppningsvis kan jag hitta en bra balans mellan träningen jag kör här hemma och den träning jag kan köra på gymmet.

Timmen då jag tränade, var en timme med mindre ångest och mörker.
Träningen är min fristad och den stund jag tränar är så värdefull.
Enda nackdelen är att ångesten kommer tillbaka när jag tränat färdigt, men den stund den är borta är så betydelsefull ❤️

Den har pågått länge nu, depressionen.
Längre än jag kan minnas.
Jag hade hoppats att den skulle ge med sig, men den klamrar sig envist fast.

Ångesten är närvarande konstant och det är otroligt jobbigt.
Att ständigt ha en förhöjd puls på grund av att jag mår så pass dåligt, det känns inte bra.
Hjärtat slår hårt, andningen är kort och ytlig.
Jag går runt med halvpanik hela tiden.

Varje dag är en kamp för att överleva.
Jag vill inte bli inlagd igen, jag vill verkligen inte det.
Inte för att det är alldeles hemskt därinne, mer för att det inte blir bättre där.
Jag kommer inte bli frisk därinne.
Visst, jag kanske behöver mer ECT, men jag hoppas att jag i så fall kan få det om dagpatient.

Nu har jag planerat mina dagar mer.
Skrivit in mer saker som jag kan göra varje dag, allt för att få tiden att gå.
Idag har jag faktiskt lyckats träna för första gången sen innan inläggningen.
Det var tungt, kämpigt och inte så jätteroligt, men det känns väldigt bra att ha gjort det.
Jag hittade ett pass med Kettlebells som jag provade och det är ett pass som jag nog kommer köra flera gånger.
Det finns också lite funderingar på att kanske prova att träna på Friskis och Svettis en vecka någongång framöver för att få lite mer träningsglädje, men jag har inte bestämt mig än. Det får nog bli lite längre fram.
Förhoppningsvis släpper depressionen greppet om mig snart så jag får lite lust att göra något igen.

På onsdag är det dags för ECT igen och jag längtar faktiskt.
Känner att jag behöver få behandling för att komma ur mörkret lite mer.
Nästa vecka är det dags för återbesök hos ECT-läkaren också för att utvärdera behandlingen och diskutera hur vi ska göra framöver. Jag hoppas att hon är lika bra som vanligt och ser vad jag kan behöva.

Nu ska jag försöka dricka lite kaffe innan jag tar en promenad till tåget för att åka in till mammas jobb.
Ännu ett sätt att få eftermiddagen att gå.
Sen gillar jag att gå promenader och då blir det perfekt att gå till tåget!
Dessutom kan vi passa på att åka och handla lite inför veckan :)
Ha en fin dag!

En vecka har gått sedan jag tog mig i mål på Tjejvättern.
10,2 mils cykling och del 1 i Tjejklassikern är avklarad.
Loppet kändes bra och kroppen var pigg.
Jag hade laddat upp ordentligt veckan innan med mer mat och gott.
Det gav resultat och hela sträckan flöt på bra, och fort 😎
I övrigt är mitt liv rätt rörigt.
Det är en stor förändring på gång och det skrämmer livet ur mig.
Även om det kanske blir bra vartefter så kommer månaderna som ligger framför mig innebära mycket tufft. Jag försöker tänka att jag ska fokusera på att ta mig igenom det hela och komma ut starkare på andra sidan, men idag känns det svårt.
Jag vill inte gå in på vad det gäller än, känner att jag kommer behöva en tid till att landa i det själv först.
I måndags sa jag upp mitt gymkort också.
Vem hade trott det?
Det känns helt rätt.
Var sak har sin tid och för mig lockar cyklingen mer för tillfället.
Jag kommer också bygga ett utegym här hemma med diverse redskap.
Älskar att träna utomhus!
Sen i vinter hoppas jag på snö så jag kan köra längdskidor.
Dessutom har mina föräldrar gym inne hos sig också.
Jag går ju mina morgonpromenader typ varje dag, cyklar, springer och tränar ute.
Att inte åka till gymmet 6 dagar i veckan kommer innebära mer tid hemma oh lägre bensinräkning.
Det ser en sjukpensionärs plånbok fram emot 😎
I morgon är planen att komma ut på lite cykling på förmiddagen.
Förhoppningsvis är vädret okej och kroppen någorlunda pigg.
Jag kämpar för att få in vilodagar som även i realiteten innebär faktisk vila.
Förstår inte varför det är så svårt...
Ni börjar snart dagens tredje fotbollsmatch.
Jag ÄLSKAR fotbolls-VM ⚽️⚽️⚽️⚽️⚽️