I helgen när vi var ute och lekte hade jag med mig killarnas fina ”pippittöjor”, som är hemma stickade. Nej ni behöver inte oroa er, jag har många bra kunskaper men att sticka är inte en av dem, utan dessa fick vi av barnens fasters svärmor när Logan var liten och jag tycker de är så fina men har varit förstora innan men nu passa de fint och jag ville passa på att ta några fina vintriga bilder med dessa tröjorna för att skicka till henne, något jag tänkt göra länge men inte fått tiden eller tanken att göra det. Men visst var de fina, och jag älskar bilderna vi tog, bilderna mottogs med värme och kärlek, och jag känner mig dessutom så lycklig över att göra någon annan helt spontant glad.

With love T?ess

Idag har det gått exakt två årsedan Lex första ögonoperation, tiden går så fort och vi är verkligen glada att de ändå upptäckte det i tid, även om han ändå var fyra år gammal vid den tiden. Jag kommer nog alltid ångra att vi inte sökte för det tidigare, vi visste ju att något var fel men inte att det var så fel, samtidigt finns det så många som går igenom så många värre saker så jag känner ändå mig lyckligt lottad, med två lyckade operationer.

Oavsett känns det overkligt att se tillbaka och inse hur illa det var och hur dåligt han verkligen såg. För er som är nya läsare så kan jag förklara kort vad som hände, i april 2018 fick vi remiss till ögonläkaren, efter att vi besökt BVC för kontroll men även påpekat när vi träffat samma sköterska med Logan) där man omedelbart konstaterade grå starr. Detta var något både vi och alla andra vi talat med, även många inom sjukvården, bara trodde kunde drabba äldre. Än idag blir folk förvånade när ja berättar om hans diagnos och operation. Grås starr innebär linsgrumling, och oupptäckt kan detta i värsta fall leda till svår synskada. Hela 40 barn födes o Sverige med detta årligen, men i nästan alla fall upptäcks det redan på BB. Ju tidigare detta upptäcks desto bättre såklart och man opererar helst direkt.

Många undersökningar blev det efterkommande veckor hos ögonspecialisten på Drottning Silvias barnsjukhus och deras fantastiska ögonläkare, fått höra att båda våra läkare som tog hand om honom är världskända och grymt bara 3-4 veckor efter beskedet opererades han första gången. Hade han inte varit förkyld hade de opererat ännu tidigare, så de tog verkligen allvarligt på det, tack vet jag att vi har så bra sjukvård när det gäller framförallt barn. Minns att läkaren var fascinerad över hur bra han klarat sig ändå med så dålig syn, då förstod man hur dåligt det var, att han inte snubblat mer eller haft betydligt större problem. I princip såg han bara i övre delen av ögonen, resten var grumligt.

Operationen går lättare att göra på äldre som kan åka in över dagen och som kan vara vakna medans barn läggs in, sövs ner och detta innebär ca 3 dagar sjukhus för vår lilla familj, eftersom Logan bara var några månader var det inte så lätt att stanna över själv.. Där och då var väl nersövningen det jobbigaste, att se sitt barn bli helt slapp och okontaktbar, och jag fick dessutom bära in honom på operationsbordet efter att han fått lugnande, och sen sövde de honom med mig på plats. Men han var i goda händer och operationen gick så bra. Väl nere på uppviket fick jag åka dit och vara där när han vaknade för att han inte skulle få panik, men vi hade en mycket trött kille som tog flera timmar att få kontakt med. Men allt gick bra och att få komma upp på rummet sen var toppen. Sen mindre än ett dygn efter när kåpan över ögat togs bort kunde man inte ens se att han opererats. Sakta men säkert läker ögat och han såg bättre och bättre för varje dag som gick.

Många läkarbesök och kontroller därefter, början med bara dagar emellan till nu 2 år senare varje halvår och ett par förbrukade glasögon, då han än idag får bättre syn och minskad styrka på glasen, så har han det bättre än någonsin. Utvecklingen på skolan går sååå bra, han tog verkligen ett jätte kliv i utvecklingen och tycker helt andra saker är roliga, bokstäver små saker (pärla kunde han tex inte innan han såg ju inte varken pärlan eller tråden) och leken blir mycket mer bekväm.

Har du hört talas om gråstarr hos barn eller vet någon dom haft det?

With love T?ess

Känns nästan overkligt, i fredags fick vi beskedet. Lex har fått sin placering till skolan till höstterminen. Tänk till hösten börjar vår stora lilla kille på ”riktig” skola dvs förskoleklass, tyckte det inte var längesedan han var bebis. Som han ser fram emot det, han gillar utmaningar, är väldigt intresserad av bokstäver, ord och siffror och engelska ord är just nu det han tycker är roligast.

Vi fick skolan vi hade valt som första handsval, den som ligger runt hörnet här hemma. Dock kommer skolan vara placerad på en annan plats under 2020-2021 då barnen sen kommer få gå på en helt ny skola när den är färdigbyggd och den skall byggas på platsen där skolan ligger idag. Men vi valde ändå att söka till den, att få gå med sina kompisar är viktigast och nån gång måste de bygga om den och både den tillfälliga och sen den nya kommer bli så bra. Är ni nyfikna på den nya skolan finns en film HÄR den kommer verkligen bli magisk, så glad att killarna kommer ha den att utvecklas och trivas på (visst letar bi hus men nu känns det ännu mer angeläget att bo kvar i närområdet).

Så resten av våren och sommaren skall vi satsa på att förbereda för förskolestart, öva på sånt som barnen bör kunna.

Vad såg era barn mest fram emot med förskoleklass? Och hur mycket tycker du barnen behöver kunna när de börjar?

With love T?ess