En dramatikers barndom - 5

Det var redan otroligt varmt ute trots att klockan var halv sju. Jag var tidigt uppe. Jag hade sovit dåligt eftersom våra föräldrar inte ville att vi skulle hyra Nintendo en omgång till. Vad skulle jag göra?

Joakim sprang tjutande igenom mitt rum då det gränsade till båda mina bröders rum. Jag bodde i mellanrummet. Att Joakim rusade förbi tjutande sådär var något jag fann ganska komiskt eftersom han alltid grät sådär. Han hade sällan anledning att gråta. Bara när han blev rädd. Så jag var övertygad om att han spelade teater. Med ett leende gick jag efter till hans rum där han låg och skrek Stampe är död! STAMPE ÄR DÖD!

I sin gråt sprattlade han komiskt med fötterna, som en karikatyr, en tecknad figur. Utanför fönstret gick pappa förbryllad, trött i grannens kohage. Vi var närmast de enda som inte var bönder i området. Han gick där med en käpp och letade efter en kanin han aldrig brytt sig om och som han nu befarade var bortsprungen, hade gjort sin son hysterisk.

#leprechaun #åretsblogg #barndom #kanin #död

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229