Som en ny människa

Nämen hallå på er.
Hemtentan är inlämnad och jag är en levande människa igen. Herre min gud. Jag förstår ju själv att det inte är jättekonstigt att jag är helt ovan. Med kraven från skolan, prestationsångesten man får, tidsgränserna, självdisciplinen och den allmänt höga nivån. Fastän jag lätt hade kunnat sitta med tentan i x-antal timmar till så skickade jag iallafall ÄNTLIGEN in den i måndagskväll. Om det jag fick ihop som arbete räcker till, blir godkänt eller inte - det får vi se! Jag försöker tänka att om det inte går vägen är det en lärdom rikare och då får jag helt enkelt göra saker och ting annorlunda nästa gång. Mer effektivitet, koncentration och framförallt: börja i tid. På måndagen skrev jag ju här på bloggen att jag hoppades hinna åka hem till Gotland under helgen.... : HAHA. Little did I know.

Något optimistiskt i allt pessimistiskt: Nästa tenta-plugg-period kommer jag iallafall inte behöva operera bort blindtarmen. Vid lunch på fredagen, precis när Martina lämnat lägenheten, fick jag världens magknip och jag hade inget annat val än att lägga ifrån mig skolböckerna. Timmarna gick och smärtan försvann aldrig utan blev bara värre och värre. Jag ringde Emil, grät och skrek att han behövde komma hem "nu, nu, nu". Men när det till slut inte gick längre fick jag ta taxi till akuten och där fick jag det bekräftat att jag fått blindtarmsinflammation.

Det var jobbigt och irriterande, men allting gick jättebra. Jag blev opererad på natten till lördag och åkte hem lördag eftermiddag. Personalen på sjukhuset (som för övrigt var guld!!) tyckte egentligen att jag skulle vara kvar längre, men jag behövde komma hem och ta igen pluggtimmarna jag missat. Det var ju de sista avgörande dagarna.

Så, ja... Jag är väldigt glad över att förra veckan är över. Fy och usch och blä. En sak som är säker är att jag inte hade klarat mig igenom den skit'n utan Martina. Vilket team vi är.

-

OCH!!!! Min älskade bästis skickade blombud till mig. TÄNKA sig att hon kan vara så långt bort, men ändå lyfta mig så som hon gör. När kroppen värkte, huvudet var trött och jag var allmänt ledsen så plingade det på dörren och jag fick ta emot denna vackra bukett. Jag älskar dig oändligt mycket Tess.

Gillar

Kommentarer

Terese
Terese ,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229