Så är det. Bloggen är ingen prioritering för mig då jag gör det för min egen skull och ingen annans. Att hålla en aktiv uppdatering här är kul, men hinner jag inte med det... då får det vara.

Vissa dagar är det mer att tänka på, mer att göra och det känns som att ångesten inte bara växer inombords utan även utanpå. Som ett jävla monster. Igår och även idag är sånna dagar då jag känner mig halv i livet och jag vet inte vad jag ska göra åt saken. Detta är ärliga ord som egentligen inte är så roligt för er att läsa... Men jag tänker inte ljuga om att allting känns okej.

Tur att saker och ting löser sig. Ångesten kommer att släppa idag, imorgon, om en vecka. Det blir bra. Hörs när vi hörs. Kärlek.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229