Att vara (tillfällig-) idrottsledare tär på foten. Men jag har hela tiden obeskrivligt kul med "mina" barn, så ska inte klaga. Tangenterna brinner just nu då jag har lite bråttom till middag... Äntligen dags för middagen med Lisa som egentligen skulle äga rum förra veckan, men sjukdom stod i vägen. Mot Rot med skadad Fot (badum tsss)... 

Gillar

Kommentarer

Vart är jag nu och vad gör jag nu? Såhär är det; Jag hade gärna velat flytta härifrån, men har ändå valt att stanna kvar på Gotland tills pojkvännen känner sig redo för att dra. Han har ännu ett år kvar i skolan och för mig är det inget problem att vara kvar vid vännerna och vid familjen, på min kära ö. Det kan till och med vara det bästa för mig att stanna ett år för att bara jobba och spara pengar, då jag varit en riktig livsnjutare och en slösa under mina gymnasieår...

Julia, där jag jobbat sen mer än 4 år tillbaka, finns det personal så det räcker och blir över. Så där funkade det inte. Vilket betydde att det alltså var dags för mig att för första gången söka jobb. På helgerna arbetar jag däremot på radion då jag enbart jobbar på avdelningen sport och det inte är några matcher i veckodagarna. Därför kan jag nu inte tacka ja eller söka till vilket jobb som helst. För det är inte snyggt att skaffa ett helt nytt jobb och behöva ställa kravet att man ska&måste vara ledig varenda helg. Nah. Därför har jag hitintills jobbat lite på skola och med olika media-"uppdrag".

I måndags när jag var i Stockholm ringde rektorn på Solberga (högstadie-/mellanstadieskolan som jag var på för någon vecka sen) och sa att de gärna ville ha mig nu framöver. Att jag skulle vara en resurs som varje morgon kommer till skolan och sedan helt enkelt får se vilken lektion jag behövs på. Och det är så, så kul. Idag tillexempel, då fick jag vara idrottslärare hela dagen och igår var det svenska som gällde. Jag älskar barn och jag älskar människor överlag, så detta jobb är ett perfekt tillsvidare-jobb tills det är dags att göra det jag vill göra på riktigt.

Gillar

Kommentarer

Jag kände att jag behövde komma bort... Iallafall en liten stund. Så en spontan båtbiljett bokades till vår härliga huvudstad och det blev en heldag i city med Cass. Egentligen blev dagen i sig inte riktigt som tänkt, ingen "komma bort och andas"-dag. Utan fart och fläng, hit och dit. Seg båtresa, missa tåg, inte hitta det man vill och halta runt med min onda fot. Men många skratt samlades ihop och det är väl så det ska vara. Livet är fart och fläng hit och dit.

Gillar

Kommentarer