Heeej säger jag ifrån min sjukhussäng. Runt lunchtid igår fick jag beskedet att jag skulle få opereras idag. I början var jag jätteledsen och tyckte förstås att livet var tufft på alla sätt och vis. Delvis för att jag inte skulle få åka hem, men också för det var en bekräftelse på hur allvarlig min skada faktiskt är. Som tur var hade jag vänner som hälsade i omgångar igår, så livet kändes lite lättare. För mitt i allt detta får jag också en liten reminder på hur otroligt fantastiska mina vänner är. Som ständigt ställer upp, säger rätt saker, kramar och skrattar. Alla styrkehälsningar både "in real life" och på nätet. Blir tårögd. Och min andra halva Terese som bär upp mig och stöttar mig när jag inte orkar kriga själv... finns ingen som du.

Som ni ser på bilden fick jag ett gips på benet som skulle hjälpa mig mot smärtan. Hela dagen igår fungerade det bra och när jag inte har ont i min fot är det ändå rätt okej att vara här på sjukan. Men när jag senare på kvällen skulle sova fick jag sån grov smärta (likadan som första natten) och det var helt omöjligt att inte gråta, skrika. Sjuksyrrorna fick därför tillkalla en doktor som fick klippa upp gipset lite och efter han hade gjort det kändes det bättre.

Och återigen; Vad väntar nu då? Nyligen klev det in fyra doktorer in på mitt rum som konstaterade att en operation kommer att ske ikväll. De nämnde även att det kommer att bli komplikationer på grund av den allvarliga skadan jag fått och att operationen kommer att ta lååång tid. Så nu har jag ätit fil och druckit nyponsoppa som blir min enda måltid för denna dag då jag måste fasta fram till kvällen............. Menmen; Har "drop in" för mina vänner så tiden lär väl gå rätt snabbt ändå. Hörs snart! Kramar.

Gillar

Kommentarer

Det blir inte alltid som man tänkt sig hörrni... Igår när jag jobbade på Gutes match behövde jag komma upp lite i höjd för att få den exemplariska kameravinkeln. Så utan några problem klättrade jag upp på omklädningsrummens tak och filmade där uppe i 90minuter!... Men när jag sedan skulle komma ner igen tog jag (-dumtdumtdumt) beslutet att hoppa ner eftersom det var det snabbaste sättet. Då landade jag helt fel med min högerfot och fick åka in till akuten. Och nu ligger jag här i min sjukhussäng och mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag var tvungen att övernatta här och har totalt fått en timmes sömn på grund av smärtan.

Vad väntar nu då? Som vanligt på sjukhus blir man rätt dåligt uppdaterad om vad som händer. Men det jag vet är att jag har fått en fraktur i språngbenet och väntar just nu på ännu en till röntgen. Den kommande röntgen ska avgöra ifall jag måste opereras eller "bara" behöver gips på foten direkt. När jag pratat med sjuksköterskor gäller det då gips i 6-10v.... Så det är lite svårt att vara positiv nu.

Men jag försöker så gott jag kan tänka på att det finns människor här i byggnaden som har det värre. "Det är ju bara min fot?"... Samtidigt som det kanske är dags att för första gången i mitt liv erkänna smärtan och tycka lite synd om mig själv. Jag vet inte. Nu vill jag bara hem

Gillar

Kommentarer

Klassfesten blev helt fantastisk och jag hade en superkväll med mina superclassm8s!!... Det blev mycket skratt och dans med bland annat Cassandra här över, hon är guld.

Idag har jag världens fredagsfeeling trots att det bara är torsdag? Jag antar att det lätt blir så nu när jag har flera lediga dagar framför mig. Meeen helt ledig blir jag ju i princip aldrig, utan skolan byts ut mot jobb! & next up är ett Radio-pass ikväll och imorgon blir det ett pass på Julia.

Vamos

Gillar

Kommentarer