Efter snart 8 år som sjuksköterska varav 3 som intensivvårdssjuksköterska vågade jag för drygt 6 månader sen säg det högt. Jag tror jag vill bli läkare. Jag vill i alla fall försöka.

Med stora hinder, jag har ju inte ens gymnasiebetygen för det och jag har aldrig skrivit ett högskoleprov, så var väl första steget ändå att erkänna drömmen för mig själv. Är det en 30års kris? Finns det såna? Är det bara en ingivelse? Vågade knappt yppra det för min man. Så jag sa det till 2 goda vänner först, ärliga sådana. Helt övertygad om att de skulle avstyra mig så dumma tankar innan de började bygga på bo. Men icke, båda sa KÖÖÖR! Och när både min man och psykolog sa samma sak, ja då fick elden syre.


Idag har jag anmält mig till mitt första högskoleprov.

Likes

Comments