Kanske är det så att hösten kom idag
Vi har sovit med fönstret öppet i sovrummet sen i slutet på maj. Inatt vaknade jag av att det var riktigt kallt. Jag snurrade duntäcket runt kroppen och kröp upp hos mannen. Han är alltid varm som en kamin. Jag har vaknat flera gånger i natt om jag ska vara ärlig. Först på grund av smärtor i nacken. Jag håller på att få en ordentlig nackspärr. Andra gången av regnet som föll därute. Och så vaknade jag av att jag frös. Det har jag inte gjort på ett tag.


Vi plockade fram filtar och strandhanddukar igår och gjorde i ordning en plats i solen. Mannen med talbok, jag med gamla nummer av Lantliv. Vår röda katt Pettersson var med och njöt av både väder och sällskap. Vi tittade på varann och undrade om det här var den sista gången vi ligger så här ute i gräset för i år. Är det nu hösten, rusket, regnet och kylan kommer?

Och det verkar ju så. Idag är det jättekallt Det hade jag redan förstått på grund av hur mycket jag frusit i natt. 10 grader varmt. Duggregn. Pettersson letar värme där han kan. Jag har jeans, linne, långärmad tröja och kofta på mig och jag fryser ändå. Vemodigt. Tack för allt sommaren 2020. Du var underbar och jag kommer att sakna dig.