28 juni

Var ju inte jätte mallig i morse, trött var jag - minst sagt. Men från 02:00 till 07:00 så fick jag ändå i mini yoghurt, lite apelsin, massor av jordgubbar, rån samt dricka - både blåbärssoppa & juice 🙏🏼.

Vid 08:00 gick vi och la oss. Sov till cirka 10:30. Det var verkligen skönt, tyckte även jag - i och med min tidiga morgon.. Därefter klev vi upp och gjorde oss iordning för att jag skulle iväg till jobbet & minis pappa skulle byta av.

På jobbet vart det full rulle, direkt. Jag behövde dock inte sitta kvar, utan kunde dra den tid jag skulle sluta. Hade möjlighet att ringa de samtal jag behövde under eftermiddagen och ska fortsätta imorgon. Börjar dessutom 30 minuter tidigare än jag brukar, just för att jag går hem mycket tidigare. Så trött på allt detta pusslande, det ska bli skönt med semester snart. Fortsätter mini dock vara sjuk varannan vecka, då kommer vi kolla upp det. Visst att yngre barn ska gå igenom en hel del förkylningar, men detta känns ändå SÅ konstigt?

Efter jobbet, var tanken att jag skulle ta egentid. I och med att det är sista gången jag har möjlighet att sova ensam i lägenheten, så skulle jag få den där djupa sömnen jag faktiskt behöver. Speciellt efter denna natt - MEN minis pappa hörde av sig och hon var otröstligt. Till och med undertiden hon fick glass så satt hon och grät ”mamma, mamma” så jag hoppade upp på cykeln och for dit.

Efter lite kramar och kojbygge så vart hon nöjd. Vi åt korv med bröd, som hon vanligtvis kan äta massvis av (om man tex köper från Pressbyrån) men ikväll var det mest brödet, som gick ned.

Just nu nattar minis pappa. Och återigen hörde jag en liten missnöjd tjej, inte länge utan de pratade mest men hörde ordet ”mamma” - men nu är det tyst, så förhoppningsvis sover hon. Jag vet inte, om jag faktiskt cyklar hemåt. Tar en dusch, packar och bara andas. Eller om jag stannar kvar här inatt. Har dock inga grejer här, i och med att jag cyklade hit i ren stress.

Tänker att natten kanske blir kaotiskt för mini och hennes pappa. Att hon vaknar upp och skriker efter mig, det vill jag inte. Men som minis pappa också säger, ”klara jag nog. Behöver ju få uppleva det med…” han menar på, att han inte alls förstod eller kunde göra något denna eftermiddag då hon var på ett ledsamt humör. Men han tror att natten blir bättre - vem vet?

Gillar

Kommentarer